Umeå University's logo

This essay delves into the intricate dynamics of Berzelii Park, focusing on the interaction between the mesh fence constructed in 2016 and the Raoul Wallenberg monuments. It examines the fence as a nationalist monument, revealing its transformative impact on the communal space and highlighting its role in shaping memories, identity, and ideological conflicts within the urban landscape. Through qualitative text analysis and theoretical frameworks on monumentality, phenomenology, and bordering, the study navigates layers of exclusion, memory, and identity formation within the park. The collision between nationalist symbolism and the narratives of memory becomes a focal point for nuanced discussions about memory and identity formation. The conclusions of the research questions reveal how the fence transcends its functional simplicity and becomes a symbol of nationalist ideology and exclusionary practices. It interprets the mesh fence in Berzelii Park as a nationalist monument by examining its impact on the park's communal space and the narratives it depicts. Furthermore, the study explores the significance of the fence in relation to the Raoul Wallenberg monuments, complicating the dynamics between these elements in the park's location. The essay provides insight into the complexity of urban spaces and the continual redefinitions of collective identities and memories.

Denna uppsats fördjupar sig i den besvärande dynamiken i Berzelii Park, med fokus på samverkan mellan nätstängslet som restes 2016 och Raoul Wallenberg-monumenten. Den studerar stängslet som ett nationalistiskt monument, avslöjar dess transformativa inverkan på det gemensamma rummet och belyser dess roll i att forma minnen, identitet och ideologiska stridigheter i stadslandskapet. Genom kvalitativ textanalys och teoretiska fackverk rörande monumentalitet, fenomenologi, och gränsdragning navigerar studien i lager av utanförskap, minne och identitetsbildning inom parkens gränser. Kollitionen mellan nationalistisk symbolism och minnets narrativ blir en samlingspunkt för nyanserade diskussioner om minnes- och identitetsskapande. Forskningsfrågornas slutsatser avslöjar hur stängslet överskrider sin funktionella enkelhet och blir en symbol för nationalistisk ideologi och exkluderande metoder. Den tolkar nätstängslet i Berzelii Park som ett nationalistiskt monument genom att undersöka dess inverkan på parkens gemensamma utrymme och de berättelser som stängslet skildrar. Vidare utforskar studien stängslets betydelse i förhållande till Raoul Wallenberg-monumenten, vilket komplicerar dynamiken mellan dessa element på platsen i parken. Uppsatsen ger inblick i stadsrummets komplexitet och ständiga omdefinieringar av kollektiva identiteter och minnen.