Umeå University's logo

Bakgrund: Plötslig oväntat hjärtstopp står för 15–20% av dödsfallen i västvärlden. Att drabbas av ett hjärtstopp innebär ett akut tillstånd för personen och kräver omedelbara åtgärder. De senaste decennierna syns en tydlig trend i att allt fler överlever hjärtstopp, detta på grund av ökad kunskap om hjärt- och lungräddning samt förbättrad sjukvård. Att överleva ett hjärtstopp innebär ofta fysiska, psykiska och existentiella svårigheter och det är viktigt att sjuksköterskan har god kunskap och kompetens inom detta område för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare en personcentrerad och bra vård. 

Syfte: Att belysa personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. 

Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 9 kvalitativa studier från PubMed och CINAHL. Studierna analyserades med Fribergs femstegsmodell. 

Resultat: I resultatet visade på två huvudkategorier: Att lära sig leva ett förändrat liv och betydelsen av information och stöd samt sju underkategorier. I resultatet framkom upplevelser av kaos, förvirring och minnesproblem vid uppvaknandet. Kroppsförändringar och psykiska svårigheter medförde att överlevarna var tvungna att anpassa sig till ett nytt liv. Rehabiliteringen var varierande och många önskade ett ökat stöd. Familjens roll blev central i återhämtningsprocessen. 

Konklusion: Litteraturstudien betonar behovet av stöd för hjärtstoppsöverlevares fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Stödgrupper och anhöriga är väsentliga, och bristen på generella rutiner för rehabilitering och uppföljning riskerar att missa viktiga symtom. God vård kräver förståelse från sjuksköterskor och annan personal för överlevarens specifika utmaningar. 

Background: Sudden cardiac arrest accounts for 15–20% of deaths in the Western world. Improved knowledge of cardiopulmonary resuscitation (CPR) and improvements in healthcare have increased survival rates. However, surviving a cardiac arrest often entails physical, psychological, and existential challenges. Nurses need comprehensive knowledge to provide person-centered care to survivors. 

Aim: To illuminate individuals experiences of surviving a cardiac arrest. 

Methods: A literature review based on nine qualitative studies from PubMed and CINAHL. The studies were analyzed with Friberg’s five-step model. 

Results: Two main categories emerged: "Learning to live a changed life" and "The importance of information and support," with seven subcategories. The result showed that experiences of chaos, confusion, and memory issues emerged upon awakening. Survivors had to adapt to new lives due to physical and psychological changes. Rehabilitation experiences varied, emphasizing the desire for increased support. Family played a central role in the recovery process. 

Conclusion: The literature review emphasizes the need for support for cardiac arrest survivors, acknowledging their physical, psychological, and existential challenges. Support groups and family involvement are crucial, and the absence of standardized rehabilitation and follow-up procedures may overlook significant symptoms. Providing effective care requires healthcare professionals, including nurses, to comprehend the specific challenges faced by survivors.