Umeå University's logo

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.