Umeå University's logo

Europa står inför en historiskt unik situation till följd av de demografiska förändringarna. Den historiska situationen beror på att andelen äldre på jorden ökar som ett resultat av drastiskt förbättrade hälsotillstånd tillsammans med mycket låga födelsetal i många länder, inte minst i Sverige. Studien ägnar sig åt att utforska och kartlägga strategier som svenska arbetsgivare använder för att stödja en förlängning av äldre medarbetares yrkesliv. Genom en tvärvetenskaplig metod av kvantitativa och kvalitativa analyser av organisationernas verksamheter, har mönster och hinder för åldersrelaterade anpassningar upptäckts. Resultaten avslöjar att en betydande majoritet av respondenterna inte genomför några specifika anpassningar för äldre arbetstagare. I stället är ospecificerade arbetsanpassningar den mest frekventa formen av åldersrelaterad anpassning bland de få organisationer som tillämpar sådana åtgärder. Brist på resurser, arbetsuppgifternas karaktär samt andra typer av anpassningar för samtliga medarbetare framstår som huvudhindren i arbetet med åldersrelaterad anpassning. Dessa resultat speglar äldre medarbetares situation på arbetsmarknaden och de utmaningar som medföljer den demografiska förändringen på makro-, meso- och mikronivå. Utifrån tidigare forskning och teorier används begreppen, push, stay, pull, jump och stuck för att skapa en nyanserad bild samt nå fördjupad insikt i hur dessa mekanismer påverkar äldre medarbetares pensionsbeslut. Genom att kartlägga och belysa organisationernas roll inom hållbart arbetsliv skapas en ökad förståelse kring meso-perspektivets betydelse i ämnet. Detta möjliggör det förändringsarbete som krävs för att skapa ett hållbart arbetsliv som gynnar de äldre medarbetarna, organisationerna och hela samhället.