Umeå University's logo

Obtaining a final diploma is an important prerequisite for young people to avoid unemployment and exclusion. Therefore, it is worrying that every year a large group of vocational students in Sweden complete their education without obtaining a final diploma. A national survey shows that the biggest obstacle to achieving a final diploma is the compulsory mathematics course.

The aim of this thesis is therefore to contribute knowledge about vocational students’ encounters with upper secondary school, with a particular focus on the mathematics course and students’ ability to achieve the goals. Central to the thesis is students’ identity formation in the environment that the upper secondary school’s vocational education entails. The thesis presents two studies that build on each other: The first study examines school staff’s descriptions of what may affects vocational students’ goal fulfillment in mathematics to provide a broad and comprehensive picture from several different school actors (teachers, student health and principals). Based on the results the second study examines vocational students’ own stories with a special focus on students’ identity formation, analyzing their narratives based on four dimensions; personal-, social-, subject- and professional dimension.

Overall, the results of the two studies show that other aspects than just subject-didactic factors seem to play an important role in vocational students’ goal fulfillment in mathematics. The identity formation invocational students’ encounters with upper secondary school seems to be one such aspect: Mathematics failures during former school, the importance of vocational students’ sense of belonging together as well as discourses in school and society about vocational education, vocational students, and the subject of mathematics, have a significant impact on students’ identity formation. Being a student in upper secondary vocational education encompasses a web of relationships and connections between personal identity, social identity, subject identity, and professional identity, which means that learning as well as development takes place in all these four dimensions. Therefore, social and emotional processes as well as vocational students’ identity formation should not be forgotten in the discussion about how vocational students’ goal fulfillment in mathematics can be improved. Conclusions that can be drawn are that if school difficulties arise, i.e. that vocational students are at risk of not reaching the goals, supportive efforts should focus on all four dimensions of vocational student identity.

En gymnasieexamen är en nödvändighet för ungdomars inträde på arbetsmarknaden och en viktig förutsättning för att i förlängningen undvika arbetslöshet och utanförskap. Därför är det oroande att en stor grupp yrkeselever i Sverige varje år avslutar sin gymnasieutbildning utan att erhålla en yrkesexamen. En nationell kartläggning visar att främsta anledningen till att unga avslutar sin yrkesutbildning utan en yrkesexamen, är den obligatoriska matematikkursen (Ma1a).

Syftet med denna avhandling är därför att bidra med kunskap om yrkeselevers möte med gymnasieskolan, med särskilt fokus på Ma1a och elevers möjlighet att nå målen. Centralt är elevers identitetsskapande i den miljö som gymnasieskolans yrkesprogram innebär. I avhandlingen presenteras två studier: För att ge en bred bild från flera olika skolaktörer (pedagoger elevhälsa och rektorer) undersöker den första studien skolpersonals beskrivningar av vad som kan påverka yrkeselevers måluppfyllelse i Ma1a. I den andra studien riktas blicken mot yrkeselevers egna berättelser med syftet att bidra med förståelse för ungdomarnas möte med gymnasieskolans yrkesprogram. Studien har ett särskilt fokus på det identitetsskapande som sker och analyserar elevers berättelser utifrån fyra dimensioner; personlig dimension, social dimension, ämnesdimension samt yrkesdimensionen.

Resultatet visar att andra aspekter än enbart ämnesdidaktiska faktorer spelar roll för måluppfyllelsen i Ma1a. Yrkeselevers identitetsskapande i mötet med gymnasieskolan tycks vara en sådan aspekt: Att vara elev på gymnasial yrkesutbildning omfattar en väv av relationer och samband mellan personlig identitet, social identitet, ämnesidentitet och yrkesidentitet och innebär att lärande och utveckling sker i alla dessa fyra dimensioner. Resultatet visar att matematikmisslyckanden under tidigare skoltid, betydelsen av yrkeselevers behov av tillhörighet samt diskurser i skola och samhälle gällande yrkesprogram, yrkeselever samt matematikämnet inverkar på elevernas identitetsskapande. Slutsatser som kan dras är att om det uppstår skolsvårigheter, det vill säga att yrkeselever riskerar att inte nå målen, bör stödinsatserna fokusera på alla fyra dimensionerna av yrkeselevidentiteten, inte bara på ämnesdimensionen.