Umeå University's logo

På grund av de snabbt växande utmaningarna inom äldreomsorgen i Sverige, såsom personalbrist och demografiska förändringar, har organisationer tvingats anpassa sina tillvägagångssätt genom att i allt högre grad förlita sig på digitala hjälpmedel för att hantera sina dagliga arbetsflöden. Detta inkluderar en rad digitala verktyg såsom digitala scheman, online shopping och digital dokumentation, där den senaste tillsatsen är läkemedelesautomater. Denna studie fokuserar på att utforska hur enhetschefer inom hemtjänsten uppfattar och hanterar dessa maskiner.  

Studiens metodologi är baserad på en kvalitativ ansats, där empirisk data samlades in genom sex intervjuer med enhetschefer inom hemvården som har medicindispenseringsmaskiner i sin verksamhet. Respondenterna valdes genom bekvämlighetsurval, med hänsyn till studiens tidsbegränsningar, och den insamlade empiriska datan analyserades genom tematisk analys för att identifiera sju centrala teman. Därefter kopplades den empiriska datan till fenomenografi för att ge en lämplig teoretisk ram.

Resultaten från studien visar att enhetschefer generellt har en positiv inställning till läkemedelsautomater och betraktar dem som en integrerad del av framtida organisationsstrukturer. Läkemedelsautomater uppfattas underlätta både rekrytering och delegering, vilket beskrivs som två utmaningar som många organisationer står inför idag. En problematik som lyfts fram är dock bristen på samarbete med hemsjukvårdstjänster under implementeringen av Läkemedelsautomater. Flera respondenter anser att bristen på samarbete beror på otillräckliga resurser och tid bland de involverade parterna.  

Sammanfattningsvis indikerar studien att Läkemedelsautomater förväntas ha en positiv inverkan på äldreomsorgen i Sverige och ses som ett verktyg som kan bidra till att hantera flera av de aktuella utmaningarna inom sektorn. 

Due to the rapidly growing challenges within elderly care in Sweden, such as staff shortages and demographic changes, organizations have been forced to adapt their approaches by increasingly relying on digital aids to manage their daily workflows. This includes a range of digital tools such as digital schedules, online shopping, and digital documentation, with the latest addition being medication dispensing machines. This study focuses on exploring how unit managers in home care perceive and handle these machines.  

The methodology of the study is based on a qualitative approach, where empirical data was collected through six interviews with unit managers in home care who have medication dispensing machines in their operations. Respondents were selected through convenience sampling, taking into account the time constraints of the study, and the collected empirical data was analyzed through thematic analysis to identify seven central themes. Subsequently, the empirical data was linked to phenomenography to provide an appropriate theoretical framework. The results of the study show that unit managers generally have a positive attitude towards medication dispensing machines and consider them an integral part of future organizational structures. Medication dispensing machines are perceived to facilitate both recruitment and task delegation, which are described as two challenges faced by many organizations today. However, a problem highlighted is the lack of collaboration with home healthcare services during the implementation of medication dispensing machines. Several respondents believe that the lack of collaboration is due to insufficient resources and time among the parties involved. 

In summary, the study indicates that medication dispensing machines are expected to have a positive impact on elderly care in Sweden and are seen as a tool that can help address several of the current challenges within the sector.