Umeå University's logo

Bakgrund: HBTQ+-personer utsätts för diskriminering, våld och utstötning. Även om det strävas efter lika vård för alla och trots framsteg i lagstiftning och medvetenhet, möter HBTQ+-personer fortfarande barriärer som kan leda till fördröjning, undvikande och/eller vägran att söka vård.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer.

Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där totalt tio vetenskapliga artiklar inkluderades enligt fördefinierade urvalskriterier och bedömningar.

Resultat: Tre huvudkategorier kunde identifieras som barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer: diskriminering, sociodemografiska faktorer och övriga faktorer. I avsnittet om diskriminering framhölls det i överväldigande majoritet att sexualitet/könsidentitet och/eller stigma var orsaker till att HBTQ+-personer fördröjde, undvek, och/eller vägrade att söka vård. Ras/etnicitet påvisades som den mest framträdande sociodemografiska faktor. Dessutom förstärktes hälsovårdsbarriärerna för HBTQ+-personer av övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt förekomsten av våld och/eller sexuella trakasserier.

Konklusion: Denna systematiska litteraturstudie kan ses som ett bidrag till förståelse av barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Diskriminering baserat på sexualitet/könsidentitet och/eller stigma är en huvudorsak till dessa barriärer. Ras/etnicitet är en framträdande sociodemografiska faktor och övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt våld och/eller sexuella trakasserier, utgör ytterligare barriärer för HBTQ+-personer när de söker vård. Behovet av riktade utbildningsprogram för vårdpersonal och politiska insatser framhålls. Det är viktigt med fortsatt forskning och genomförande av åtgärder för att uppnå en mer rättvis vård där alla har likvärdig tillgång.

Background: LGBTQ+ individuals are subjected to discrimination, violence, and exclusion. Even though there is a strive for equal healthcare for all and despite advancements in legislation and awareness, LGBTQ+ individuals still encounter barriers that can lead to delays, avoidance, and/or refusal to seek healthcare. 

Aim: The aim of this systematic literature review was to compile the barriers faced by LGBTQ+ individuals seeking healthcare. 

Methods: A systematic literature review was conducted, where a total of ten scientific articles were included based on predefined selection criteria and evaluations.

Results: Three main categories could be identified as barriers to healthcare seeking among LGBTQ+ individuals: discrimination, sociodemographic factors, and other factors. In the section on discrimination, it was overwhelmingly highlighted that sexuality/gender identity and/or stigma were reasons why LGBTQ+ individuals delayed, avoided, and/or refused to seek healthcare. Race/ethnicity was demonstrated as the most prominent sociodemographic factor. Additionally, healthcare barriers for LGBTQ+ individuals were reinforced by other factors such as societal factors and the occurrence of violence and/or sexual harassment.

Conclusion: This systematic literature review can be seen as a contribution to understanding barriers to healthcare-seeking among LGBTQ+ individuals. Discrimination based on sexuality/gender identity and/or stigma is a major cause of these barriers. Race/ethnicity is a prominent sociodemographic factor, and other factors such as societal factors and violence and/or sexual harassment constitute additional barriers for LGBTQ+ individuals when seeking healthcare. The need for targeted educational programs for healthcare professionals and policy interventions is emphasized. Continued research and implementation of measures are important to achieve more equitable healthcare where everyone has equal access.