Umeå University's logo

Bakgrund: 

Motiverande samtal (MI) fokuserar på att främja patienters egen motivation och har visats vara gynnsam i syfte att främja beteendeförändringar. Diabetes är en snabbt växande folkhälsosjukdom och livsstilsförändringar har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Trots befintlig kunskap om livsstilsförändringar finns svårigheter att uppfylla rekommendationerna och förändringarna upplevs ofta svåra att bibehålla över en längre tid.

Syfte: 

Beskriva patienters upplevelser av motiverande samtal för att främja livsstilsförändringar vid diabetes. 

Metod: 

Litteraturstudien inkluderade åtta kvalitativa studier från databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och Scopus. Därefter kvalitetsgranskades valda studier utifrån Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analysen utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. 

Resultat: 

Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier med två subkategorier vardera. Följande kategorier identifierades; ”utveckla en vårdrelation som främjar livsstilsförändringar”, ”stöd att genomföra livsstilsförändringar”, ”hjälp att balansera livet vid livsstilsförändringar” och ”stärka det egna ansvaret vid livsstilsförändringar”.

Konklusion: 

Patienterna upplevde att MI var en metod som främjade och underlättade genomförandet av livsstilsförändringar. Mer forskning och utbildning inom området kan bidra till att MI används i större utsträckning i den kliniska verksamheten.

Background: 

Motivational interviewing (MI) has the focus to promote patients own motivation and has been proven successful in promoting behavior changes. Diabetes are diseases growing fast in the society and lifestyle changes are considered to have a positive impact on the development of the disease. Regardless of existing knowledge about the positive effects of lifestyle change, the majority of people with the diagnosis do not meet the recommended goal and changes are often hard to maintain over a longer period. 

Aim: 

To describe patients experience of motivational interviewing to promote lifestyle changes in diabetes. 

Methods: 

A qualitative literature study was made with eight qualitative studies. The studies included was found through the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and Scopus. The studies was quality reviewed from Olssens and Sörensens model for qualitative studies and the analysis was made from Fribergs five step model. 

Results:

The literature study resulted in four categories with two subcategories each. Following categories where identified; ”developing a nursing relationship that promotes lifestyle changes”, ”support in the lifestyle changes”, ”help to balance the everyday life in the lifestyle changes” and ”reinforces the responsibility in the lifestyle changes”.

Conclusion: 

The patients experienced that MI was a method that promoted and facilitated the implementation of lifestyle changes. More research and education in the area could lead to an increased use of MI in the clinical situation.