Umeå University's logo

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt syndrom som drabbar många över hela världen och påverkar de drabbades livsstil och möjligheter. Fysisk aktivitet som behandling kan bidra till en bättre livskvalitet hos personen med hjärtsvikt.

Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt.

Metod: En litteraturstudie genomfördes där åtta kvalitativa artiklar valdes ut till resultatet genom en databassökning i CINAHL och PubMed. Författarna genomförde en kvalitativ manifest innehållsanalys på artiklarna.

Resultat: Tre huvudkategorier kunde sammanställas av analysen. (1) Information och kunskap påverkar personens förmåga att kunna utföra fysisk aktivitet. (2) Motivation till fysisk aktivitet påverkas av personen själv, socialt stöd och personens omgivning. (3) Fysiologiska upplevelser både hindrar och underlättar fysisk aktivitet.

Konklusion: Många som lever med hjärtsvikt känner en rädsla för att utöva fysisk aktivitet, som grundas i de symtom som de upplever av sin hjärtsvikt. Socialt stöd och personens omgivning, samt gruppaktiviteter kan öka motivationen för fysisk aktivitet och övervinna rädslan. Även ökad kunskap om hjärtsvikt hjälper personen hantera sin sjukdom, dess symtom och ökar följsamheten till egenvårdsråd som fysisk aktivitet. Personer med hjärtsvikt som får konkreta råd om fysisk aktivitet utformade efter rekommendationer och professionell uppföljning känner en ökad trygghet och säkerhet i deras utövande av fysisk aktivitet. Vårdpersonal bör anpassa givna råd med personens deltagande och utifrån personens egna sociala och ekonomiska resurser samt hens omgivning.