I styrdokumenten framgår det att fritidslärare ska arbeta med att utforma undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, samt ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för elever i behov av stöd. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur fritidslärare arbetar med inkludering av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemsverksamheten. Studien har utförts med en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma fritidslärare intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys innehållande stegen: kodning, kategorisering och samband. Vidare analyserades resultatet med hjälp av Roos (2015, 2016) begrepp: innehållsinkludering, dynamisk inkludering och deltagande inkludering. Resultatet visade att fritidslärarna arbetar med inkludering både i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Samt att kunskaper om relationsbygge för inkludering är väsentliga, men att arbetet med relationer utförs i begränsad omfattning. Vidare presenteras brister i inkluderingsarbetet på grund av faktorerna: tid, personalresurser, elevgruppsstorlek och samverkan. En slutsats är att fritidslärarna tillämpar många anpassningar i verksamheten för att inkludera elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Ytterligare en slutsats är att fritidslärare besitter kunskap om inkluderingsarbete, men att dessa kunskaper inte fullt ut används då ramfaktorer spelar en avgörande roll i hur fritidshemmets verksamhet utformas.