Forskning om förskolerektorer både nationellt och internationellt har tidigare inte varit i fokus inom forskningsvärlden. Detta trots att forskningsresultat, både nationellt och internationellt, visar på betydelsen av ledning för att förskoleutbildningen ska utvecklas. De senaste åren har forskningsintresset riktats mot förskolan eftersom det visats sig att förskolor med kvalité har en positiv betydelse för elevers resultat i den fortsatta utbildningsstegen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om rektors ledarskap i förskolan. Mer specifikt är syftet att utveckla kunskapen om vad som påverkar förskolerektors val av ledarskapsbeteenden samt vilka ledarskapsbeteenden som rektor i kommunal förskola i en kommun beskriver att de utövar för att leda och utveckla utbildningen. Uppsatsens empiri vilar på en kvalitativ grund och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade förskolerektorer. För att kategorisera, tolka och analysera undersökningens resultat användes två teoretiska modeller, Interaktionellt ramverk och CPE-modellen. Vid analysprocessen av undersökningens resultat framkom en komplex bild av påverkansfaktorer och ledarskapsbeteenden. Det framkommer flera olika faktorer i resultatet som påverkar vilket ledarskapsbeteende som förskolerektor kan eller behöver utöva som t.ex. krav samt mål från styrdokument och huvudman, den egna förmågan, utbildningens förutsättningar, medarbetarnas kompetens/behov, verksamhetens kultur, möten/träffar internt och externt, uppgiftens innehåll/krav och önskemål/krav/behov av vårdnadshavare. Två ledarskapsbeteenden som synliggörs i resultatet är ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa en tydlig inre organisation och ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa trygga samt tillitsfulla relationer med medarbetarna. Slutligen diskuteras några delar av studiens resultat i relation till tidigare forskning och i förhållande till uppsatsen syfte samt frågeställningar. Ett område som diskuteras är att skapa en tydlig inre organisation som syftar till delaktighet samt utveckling för både medarbetarna och hela utbildningen. Ett annat område som diskuteras är att förskolerektor står inför en ny tid som innebär att leda en mer hierarkisk organisation som utgår från statliga styrdokument.