Umeå University's logo

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten beaktar de två centrala aspekterna vid bedömningen av barnets bästa; risken att barnet eller en närstående far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna när det förekommer uppgifter om våld. Ett delsyfte i studien var att undersöka i vilken utsträckning barnets åsikt beaktas av tingsrätten vid bedömningen av barnets bästa. Vi har studerat 10 domar rörande vårdnad, boende och umgänge, alla domar kommer från samma tingsrätt under 2023. Empirin har analyserats utifrån en ad hoc analysmetod som kombinerar två tillvägagångssätt, allmän tolkningslära och kvalitativ textanalys. Studiens resultat visar att tingsrätten visserligen utgår från begreppet barnets bästa i sina beslut, men att bedömningen av barnets bästa varierar. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna visade sig vara av stor vikt, i många fall får behovet prioritet över risken att barnet eller någon närstående far illa. Likaså visade resultatet att uppgifter om våld tenderar att osynliggöras eller nedprioriteras i tingsrättens resonemang och att fokus i stället ligger på samarbetsförmåga och upprätthållande av kontakt. Barnen fick komma till tals i majoriteten av de studerade domarna men huruvida barnets åsikt beaktades av tingsrätten varierar beroende på barnets ålder och den åsikt barnet ger uttryck för. Resultatet i vår studie är överensstämmande med tidigare forskning inom området, barnets absoluta rätt att inte utsättas för våld eller övergrepp tenderar att nedprioriteras till förmån för barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.