Umeå University's logo

Dagens försörjningskedjor består av sammanlänkade nätverk och ömsesidigt beroende processer, som ofta är globalt integrerade. Försörjningskedjorna fungerar vanligtvis effektivt i stabila arbetsmiljöer, men är känsliga för störningar. Vi befinner oss i en snabbrörlig arbetsmiljö präglad av volatilitet, osäkerhet, komplexitet och ambiguitet, vilket stör stabiliteten. En oväntad störning i en del av försörjningskedjan kan ha avsevärda effekter på andra delar av den, vilket betonar vikten av att identifiera och åtgärda sårbarheter. Detta kan vara avgörande för att säkerställa försörjningskedjans funktion. Trots att det alltid förekommit störningar i försörjningskedjan, har globaliseringen lett till ökad frekvens och omfattning av dessa. Detta har givit upphov till ett ökat intresse kring försörjningskedjans resiliens, det vill säga förmågan att förbereda sig och reagera på störningar för att återgå till det ursprungliga eller ett bättre läge. De senaste årens stora störningar som Covid-19 pandemin och konflikten mellan Ryssland och Ukraina, har tydliggjort behovet av fördjupad forskning inom försörjningskedjans resiliens. Den forskning som finns har dock fokuserat på specifika störningar. Detta har mynnat ut i ett forskningsgap kring förståelse för det holistiska perspektivet och hur företag antar resiliensstrategier i syfte att skapa långsiktighet för olika typer av störningar. Gapet förstärks ytterligare sett till stora svenska företags försörjningskedjor. Detta motiverade behovet av en fördjupad forskning för hur företag utvecklar långsiktiga resiliensstrategier för olika typer av störningar i försörjningskedjan.

För att adressera forskningsgapet var studiens syfte att ur ett holistiskt perspektiv undersöka hur stora svenska företag med globala försörjningskedjor arbetar med resiliens, i dagens föränderliga och osäkra affärsmiljö. Det holistiska perspektivet tillät oss att studera hur företag arbetar med resiliens för olika typer av störningar, i syfte att skapa en långsiktigt resilient försörjningskedja, istället för enskilda störningar som tidigare forskning fokuserat på. För att uppfylla syftet, har vi genomfört en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och en explorativ forskningsdesign. Vi samlade in empirisk primärdata med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter från nio stora svenska företag med globala försörjningskedjor, som därefter analyserades med hjälp av en tematisk analys. 

Som helhet ger studien en inblick i hur stora svenska företag arbetar med strategier i syfte att öka långsiktig resiliens i försörjningskedjan. Dagens stora svenska företag uppvisar varierande försörjningskedjor och leverantörsnätverk, men identifierar alla vikten av att arbeta med resiliens för att öka motståndskraften gentemot störningar. Som svar på den osäkra affärsmiljön vi verkar i, har stora svenska företags förhållningssätt gentemot resiliens i försörjningskedjan förändrats. Resultatet visar på en övergång från fokus på kostnadseffektivitet, till en ökad betoning på resiliens och proaktivt arbete. Företag integrerar olika strategier som riskanalys och riskhantering, samarbete, uppföljning och beredskap för att möta de utmaningar som den osäkra affärsmiljön medför. Genom en kombination av proaktiva tillvägagångssätt, tillsammans med ett samtidigt och reaktivt agerande strävar företagen efter att möta och övervinna den osäkra affärsmiljöns utmaningar. Studien bidrar därmed till förståelsen av hur försörjningskedjans resiliens i stora svenska företag kan byggas för att åstadkomma en långsiktigt resilient försörjningskedja och hantera det oförutsägbara.