Umeå University's logo

I och med hållbarhetens vikt för företag gällande deras arbete, strategi och långsiktiga mål blir det alltmer aktuellt att säkerhetsställa att alla parter arbetar mot samma mål. Det resulterar till att allt fler företag arbetar med uppförandekoder, för att skapa en grund till vad man som företag värderar. Uppförandekoder har fått en betydande roll inom arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att skapa ett reglage alternativt ett styrdokument för att kunna möjliggöra en enklare kontrollering av sitt hållbarhetsarbete. Däremot har det visats sig finnas ett antal skandaler inom flertalet olika branscher, som visar på någon form av brist i hållbarhetsarbetet. Populära strategier som outsourcing har visats sig kunna vara en bidragande faktor till att företag har en sämre transparens i sina försörjningskedjor. I sin tur har det resulterat till att arbetet med uppförandekoden blivit mer komplicerad när dessa försörjningskedjor blir allt längre vid outsourcing. Det har lett fram till tankar angående hur företag faktiskt jobbar med uppförandekoder, eller framför allt hur en uppförandekod följs upp av företag? Ifall arbetet med uppförandekoden är så pass viktig som den påstås vara, varför fortsätter det att ske skandaler i företags hållbarhetsarbete? 

I denna studie har vi försökt att besvara frågan angående hur en uppförandekod följs upp av företag. Det har gjorts genom en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har varit med fem olika fallföretag, med ett totalt antal på sex respondenter. Fyra av fem fallföretag hade perspektivet av att upprätta en uppförandekod, och ett av fallföretagen hade perspektivet av att följa en uppförandekod. Genom en tematisk analys har vi identifierat kategorier som bygger på den insamlande data som intervjuerna gett, samt teori. Kategorierna har som mål att hjälpa till att besvara den forskningsfråga som studien bygger på. 

Studiens har som syfte att undersöka hur en uppförandekod följs upp av företag inom deras verksamheter. Efter analysen av empirin kunde vi kartlägga att flera av fallföretagen hade exempel på metoder eller kategorier av uppföljning, som innefattade revisioner, formella möten eller systemstöd. Däremot i diskussionen med teorin kunde vi bekräfta att uppförandekoden i vissa fall inte följs upp av fallföretagen ifall det inte fanns starka mentaliteter kring hållbarhet. Fallföretagen som inte hade starka mentaliteter kring hållbarhet beskrev som sagt metoder för uppföljning, men det var sällan att dessa metoder implementerades. Detta var även något som det fallföretag som hade perspektivet av att följa en uppförandekod bekräftade. I och med detta resulterade det till att svaret på forskningsfrågan och studiens syfte blir att uppföljning av en uppförandekod förekommer för vissa fallföretag vilket är de fallföretag som har ett gediget intresse för hållbarhet.