Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper och uppfattningar om förskollärarens och specialpedagogens syn på samarbete - när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Studiens teorier vilar på det relationella och kategoriska perspektivet. Utifrån studiens fyra forskningsfrågor undersöktes samarbetsprocessen samt de viktigaste metoderna och strategierna i arbetet. För att frågorna i studien skulle besvaras så användes en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer, där fördelningen var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Resultatet visade att det finns en gemensamsyn på samarbetet mellan förskollärare och specialpedagog. Specialpedagogerna uttrycker dock att det är viktigt att tänka på att dem jobbar mot pedagogerna inte mot barnen. Samtidigt som förskollärarna uttrycker att dem tycker att specialpedagogerna är superviktiga. Inkludering ansågs vara det viktigaste begreppet när det kommer till att arbeta med barn. Dock benämns det att tiden, resurserna och stora barngrupper kan ställa till det eftersom det inte finns möjligheter att gå ifrån och ha samarbete. Sammanfattningsvis så är studiens slutsats att samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger en betydelsefull del för att skapa delaktighet, inkludering och förutsättningar i lärmiljön för alla barn.