Umeå University's logo

Med digitaliseringens framväxt har så även industriernas förutsättningar förändrats. I dag återfinns en vid portfölj av digitala hjälpmedel och maskinteknik som bidrar till genomförandet av producerande industriers många processer, men den verkliga implementeringen varierar. Livsmedelsindustrin ses som en av dem tillverkande industrier med långsammare adoption och en försiktigare inställning till förändrade processer, vilket för verksamma organisationer har försvårat navigationen bland digitala lösningar och hur dessa kan nyttjas. En organisation som vittnar om dessa osäkerheter är livsmedelsproducenten Norrmejerier Ekonomisk Förening som i samband med stora organisatoriska omställningar behöver förändra nuvarande materialhantering och därför börjat se över informationstekniska systemstöd som en del av lösningen.

Denna studie ämnar därför att kartlägga och sammanställa organisatoriska behov som bör beaktas i implementering av systemstöd för material och insatsvaror inom livsmedelsindustrin. För att kunna göra det delades syftet in i två delsyften:

1. Kartlägga och sammanställa olika avdelningars behov på systemstöd i strävan efter relevans och reducerat motstånd vid förändring.

2. Identifiera funktioner och parametrar motsvarande nuvarande arbetsprocesser och behovsbilder givna ur delsyfte 1.  

För att uppnå dessa syften genomfördes en fallstudie på Norrmejerier via semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika avdelningar som skulle påverkas av förändringen. Intervjuerna genomfördes med stöd från tidigare studier inom de industriella revolutionernas bidrag och studier avseende förändringsledning samt förändringsmotstånd. Utöver intervjuer samlades data in via kompletterande organisatorisk mikroetnografi, vars data nyttjades till formulering av intervjufrågor samt som kompletterande insikter vid analys av intervjusvar.

Resultaten av studien visade behov att förbättra materialflödets spårbarhet och automation, samtidigt som en sådan förändring förutsatte att berörda får utbildning i valt systemstöd respektive nya arbetssätt. Därtill identifierades warehouse management systems (WMS) tillsammans med RFID-teknologi som en potentiell lösning som för det interna materialflödet skulle innebära en ökad effektivitet, precision och spårbarhet med automatisk informationsinsamling och kommunikation mellan uppkopplade databaser och enheter. En sådan implementering bar enligt tidigare studier även potentialen till ett förbättrat kvalitetsarbete och ökad livsmedelssäkerhet, vilket sedermera inte enkom skulle resultera i fördelar för materialflödeshanteringen på lång sikt.