Majoriteten av Sveriges befolkning har deltagit i föreningsidrott under sin uppväxt. Idrottsföreningar kännetecknas av en ideell organisationsform, där syftet är att främja gemensamma intressen under organiserad form. Föreningsidrottens allmännytta gör den till en viktig funktion för samhället som bidrar med flertalet positiva effekter. Idag upplever många idrottsföreningar en ledarbrist till följd av begränsade ekonomiska förutsättningar, konkurrens, individers vilja att engagera sig och effekter av pandemin. För att motverka ledarbristen menar studien att organisationer kan använda sig av konceptet employer branding. Employer branding är utbrett i offentlig och privat sektor, men har inte applicerats inom ideell sektor i samma utsträckning. Employer branding är ett verktyg för att attrahera nya arbetare genom associationer, image samt psykologiska, ekonomiska och funktionella fördelar. Detta grundar sig i organisationens förmåga att identifiera och skapa attraktiva fördelar och sedan kommunicera fördelarna till potentiella medarbetare. Studien syftar därav på att reda ut faktorer som ledare och tränare inom idrottsrörelsen anser drivande till engagemang, och deras upplevelse av hur föreningar kommunicerat och förmedlat dessa faktorer för att attrahera ledare. Konceptet av employer branding är ännu relativt outforskat inom den ideella sektorn och därav använder studien en explorativ design, vilket syftar på att utforska ämnet och skapa engrund för vidare forskning. Genom en kvantitativ metod utformades en enkät som tydliggör ledares syn på de fördelar som föreningarna har erbjudit, och hur dessa kommunicerats på förhand för att kunna agera som drivkraft till beslutet att tacka ja till ett ledaruppdrag. Det visar sig att de faktorer som kategoriserats som psykologiska fördelar är de som påverkar ledare mest till att anta uppdraget. Ekonomiska aspekterna visar sig inte ha särskilt stor påverkan på beslutet. Studien visar vilka fördelar föreningen kommunicerat innan uppdraget. Det visar sig att ledare senare upplevt fler fördelar än vad som kommunicerats på förhand. Detta visar på brister i föreningarnas agerande att kommunicera dessa fördelar. Kommunikationen är en central del för föreningar för att attrahera ledare både inom och utanför föreningen. Ledare anser att kommunikation via medlemmar inom föreningen både används frekvent och något som föredras av ledarna. Ledare ser även positivt på att föreningar kan öka användningen av elektroniska kanaler i rekryteringssyfte. Studien kartlägger ledares upplevelse av hur föreningar agerat för att skapa och förmedla attraktivitet.