Att kunna förstå och göra sig förstådd är en av de viktigaste byggstenarna i ett barns framtida utveckling. Det är när barnet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt som lärandet tar fart. Syftet med denna studie är att skapa en bredare och djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med alternativa eller kompletterande metoder när det kommer till kommunikation, det vill säga hur pedagoger arbetar med AKK (alternativ kompletterande kommunikation). Studien har baserats på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data kring hur bildstöd används. Analysen av studiematerialet sker enligt ett sociokulturellt perspektiv.
En paraplyterm förskolan jobbar kring är AKK som många gånger kombineras med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och som de senaste decennierna utvecklats till att användas som en naturlig del i verksamheten, främst med bildstöd. Forskning har visat att där AKK används i den dagliga rutinen utvecklar barnen snabbare sin förståelse för omgivningen och kommunicerar tydligare. Men studien visar också på att det behövs mer utbildning och förståelse i hur och varför bildstöd används. Tidigare var bildstödet ett pedagogiskt instrument för att hjälpa barn med någon form av svårighet att kommunicera med sin omgivning på ett bra, enkelt sätt, till att nu vara en naturlig del i förskolans verksamheter. Mer forskning behövs också för att på ett bredare vetenskapligt sätt undersöka hur/om bildstöd fungerar som ett vetenskapligt bekräftat arbetssätt med barn i olika stadier av sin utveckling, att förstå och kommunicera.