Umeå University's logo

Bakgrund: Ishockey är en av de största idrotterna i Sverige med cirka 80 000 licensieradespelare. Fysiologiska krav i ishockey inkluderar både anaerob och aerob uthållighet. Träningsbelastning, som mäts både internt (hjärtfrekvens, upplevd ansträngning) och externt (hastighet, distans), är avgörande för att undvika överträning och optimera prestation. Syftet är att undersöka träningsbelastning i jämförelse med matchbelastning för ishockeyspelare med hjälp av objektiva och subjektiva mått i form av intern belastning samt undersöka korrelationen mellan hjärtfrekvens och Borg CR10.

Metod: Tillfrågade att delta i studien uppgick till 44 elitishockeyspelare fördelat på damer(n=18) och herrjuniorer (n=26). Analys inkluderade data från mätningar av hjärtfrekvens och skattningar av upplevd ansträngning efter träningar och matcher. Exklusionskriterier bestod av sjukdom eller frånvaro från träning/match. Hjärtfrekvens samlades in med hjälp av PolarH10 pulsband och upplevd ansträngning med hjälp av Borg CR10-skalan. Ett etiskt förhållningssätt genom pseudonymiserad data säkerställde deltagarnas säkerhet och analysergenomfördes i separat Excelfil utan namn och ålder på deltagare.

Resultat: Av de 44 tillfrågade så resulterade det slutligen i 22 deltagare bestående avherrjuniorer (n=11) samt damer (n=11). Analysen visade på en signifikant högre maximal hjärtfrekvens (HFmax) under matcher jämfört med träningar hos herrjuniorerna (p<0,05). Däremot sågs ingen signifikant skillnad hos damerna (p=0,68). Det visade på en måttlig korrelation mellan medelhjärtfrekvens och upplevd ansträngning genom Borg CR10 (r=0,52;r=0,68).

Konklusion: Studien visade att herrjuniorer har signifikant högre fysisk belastning (HFmax) under match jämfört med träning (p <0.05), medan ingen signifikant skillnad sågs i damlaget(p=0.68). Det fanns en måttlig korrelation mellan HFmedel och upplevd ansträngning (BorgCR10) i båda grupperna. Framtida forskning bör inkludera fler deltagare för bättre generaliserbarhet.