Umeå University's logo

Bakgrund: Under puberteten sker många hormonella, fysiska och kognitiva förändringar. Åldern då barn upplever dessa förändringar varierar kraftigt, med skillnader på upp till fem år. I en grupp med unga fotbollsspelare med samma kronologisk ålder kan variationen på biologisk mognad vara stor. Forskning har visat att mognad påverkar prestationen inom fotboll, främst genom fysiologiska tester. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mognaden korrelerar med fysisk matchprestation hos både flickor och pojkar. Vidare undersöks hur fördelningen mellan sen, normal och tidig mognad är hos deltagarna. Metod: Totalt 185 spelare (93 flickor, 92 pojkar) deltog i studien där samtliga var aktiva ifotbollsakademier (U14). Biologisk mognad uppskattades genom kroppslig mognadsstatus (% av fullvuxen längd) och mognadstiming (uttryckt som Z-score). Följande fysiska prestationsvariabler analyserades: distans i högintensiv löpning, distans i mycket högintensiv löpning, sprintsträcka, antal sprint och maxhastighet. Pearson’s och Spearman’s korrelationskoefficient användes för att analysera sambandet mellan biologiskmognad och fysisk matchprestation. Resultat: One sample T-test för mognadstiming visade ett medelvärde >0 för både flickor och pojkar. Ett positivt samband mellan mognad och maxhastighet observerades hos både flickor och pojkar. Flickor hade svag korrelation (%PAH: r=0,231, p=0,026, Z-score:r=0,210, p=0,043) medan pojkar hade en måttlig korrelation (%PAH: r=0,438, p <0,001, Z-score r=0,468 p <0,001). Resterande resultat visade att flickor endast hade ett till signifikant resultat medan pojkarna hade flera signifikanta resultat med svaga till måttliga korrelationer. Konklusion: Denna studie observerade att en minoritet av spelarna var sent mogna, oavsett kön, i de utvalda fotbollsakademierna. Vidare observerades ett samband mellan mognadoch fysisk matchprestation vilket var tydligare hos pojkar än flickor.