Umeå University's logo

Power line corridors currently occupy a significant portion of land in Sweden, specifically 160 400 hectares. Within these corridors, biomass grows and requires periodic clearing to maintain the safety of the power grid. For now, the majority of biomass are left on-site to decay naturally. Utilizing this biomass with profitability in mind to take care of these resources as biofuel has historically been low to nonexistent. However, the fuel-prices are now high and the demand for fossil-free raw materials are increasing. That makes it interesting to examine the parameters affecting profitability utilizing biomass from power line corridors.

The objective of this project was to analyze the factors that affects the final cost of biomass utilization from power line corridors in northern Sweden, with 130 kV transmission lines in focus. That includes identifying parameters that must be considered and summarizing previous studies on harvesting small-diameter trees. Since many different parties are involved in this kind of project, it’s important to assess the current rights and condition between them and examine the interest of putting this process into practice. The goal of the study was to determine whether utilizing biomass from power line corridors would be a worthwhile investment in northern Sweden.

This study is primarily a case study, involving a thorough review of previous studies on harvesting small-diameter trees and the process that follows. Extensive email correspondence and interviews have been conducted with individuals involved in different fields, including electricity grid companies, forest owners and personnel working for heating power plants. This with the intent to gather thoughts and different perspectives of the project.

The main conclusion drawn from this study is that determining the profitability of biomass harvesting and utilization from power line corridors in northern Sweden is challenging. The potential of biomass utilization from power line corridors is higher in southern Sweden, driven by factors such as higher growth rates and shorter transport distances. While all the necessary techniques, methods and interests exist to implement such a project, careful examination and calculations are required to invest in the right areas and utilize the most cost-effective methods.

Elnätets ledningsgator tar idag upp en stor andel mark i Sverige, närmare bestämt ca 160 400 hektar. I ledningsgatorna växer det biomassa i form av sly och grot som kräver röjning med jämna mellanrum för att behålla säkerheten i elnätet. Idag lämnas majoriteten av dessa resurser kvar efter röjning och förmultnar på plats. Det har historiskt visat sig att lönsamheten för att ta vara på dessa resurser och använda som biobränsle har varit låg eller obefintlig. Nu är dock biobränslepriserna rekordhöga och efterfrågan på fossilfritt bränsle är hög. Detta gör det intressant att undersöka vilka parametrar lönsamheten beror på när det kommer till tillvaratagande av biomassa från ledningsgator.

Syftet med projektet var att undersöka vad som påverkar den totala kostnaden som ett tillvaratagande skulle landa i, med fokus på regionnätet i norra Norrland. Det innefattar att identifiera de parametrar som finns i kedjan och hur det ser ut i tidigare studier gällande slyskörd i klena bestånd. Eftersom en sådan process skulle innebära att flera aktörer är iblandade i kedjan är det viktigt att undersöka vilka tillstånd och rättigheter som finns mellan aktörerna och även intresset kring processen. Målet var att undersöka om en verksamhet att ta vara på biomassa från ledningsgatorna skulle kunna leda till lönsamhet i norra Norrland.

Detta är en fallstudie som till stor del har gått ut på att granska vad tidigare studier kommit fram till angående sly- och grotskörd i mindre och klena bestånd. En omfattande mailkontakt och intervjuer har skett med personer som är verksamma i de olika områdena som ledningsägare, markägare och personer som jobbar i värmeanläggningar. Detta för att få med allas tankar och synvinklar på processen.

Huvudslutsatsen från denna studie blev att det är svårt att direkt säga ja eller nej på frågan om ett tillvaratagande skulle bli lönsamt eller inte i norra Norrland. Potentialen är högre för södra Sverige, vilket beror bland annat på högre tillväxt och kortare transportavstånd. Alla tekniker, metoder och intresse finns för att genomföra ett sådant projekt. Det behövs dock noggranna undersökningar och beräkningar för att satsa på rätt områden och de mest kostnadseffektiva metoderna.