Den 30 juni 1982 utfärdades Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som var nydanande så till vida att den innehöll ett tydligt fokus på en holistisk syn på patienten och tydliga direktiv att huvudmännen skulle organisera sig så att denna aspekt tog plats bredvid fokuset på en effektiv vård och behandling enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Denna uppsats beskriver tankarna bakom den förändring från en traditionell sjukvårdsmodell, som fokuserar på sjukdomar och behandlingar, till en mer holistisk syn som tar hänsyn till patientens personliga kontext för att främja hälsa och välbefinnande. Förändringarna skedde inte över en natt, utan uppstod genom flera olika faktorer som tillsammans gav patienterna laglig rätt till delaktighet, självbestämmande och bra information. Under flera år innan lagens tillkomst kan det konstateras att det fanns genomarbetade tankar och idéer kring att stärka patienternas roll i vården och att lagen fick den lydelse den fick blev logiskt. I uppsatsen framkommer det att den tekniska utvecklingen inom sjukvården och den specialisering som gav Sverige mycket goda vårdresultat i internationella jämförelser, även gav en brist på helhetssyn och en fragmentisering av vården. HSL var en framåtsyftande lag tillkommen i brytpunkten mellan folkhemmet och marknadsliberalisering och med ett starkt individfokus där tilltron fanns att patienter kan vara delaktiga och fatta självständiga beslut om de får korrekt och anpassad information. Uppsatsen belyser även vilka principer för styrning som staten föreskrev och skäl till varför intentionerna än idag inte helt har uppfyllts. Vidare ger studien en inblick i en tidsanda, då det fanns ett starkt fokus på att förbättra både arbetsmiljö och vårdkvalitet genom organisatoriska förändringar, ökad jämlikhet och en demokratisering av arbetslivet. Sjukvården blev en del av en större rörelse för att stärka individens roll och rättigheter inom olika samhällssektorer, vilket var i linje med samtida värderingar om öppenhet, delaktighet och respekt för individens autonomi.