Syftet med studien var att undersöka hur ofta de fem matematiska förmågorna förekommer i två olika läromedel för årskurs 4. Frågeställningarna är kopplade till syftet, samt om det finns uppgifter där alla de fem förmågorna förekommer och hur dessa uppgifter i sådana fall ser ut. Syftet valdes eftersom en stor del av matematikundervisning i Sverige är läromedelsstyrd och undersökningen visar hur ofta de fem matematiska förmågorna förekommer i läromedlen. Studien baserades på en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där studiens data samlades in med en kodningsmanual som hjälpmedel. Kodningsmanualen utformades utifrån läroplanen, kommentarmaterial till läroplanen samt ett ramverk för analys av matematiska förmågor. Resultatet i studien visade att förmågorna inte förekommer lika frekvent och metodförmågan är den vanligast förekommande förmågan i båda läromedlen. Problemlösningsförmågan är den minst förekommande i Matematik Alfa och kommunikationsförmågan är den minst vanliga i Koll på Matematik 4 (a+b). Ett resultat som diskuteras är förekomsten av problemlösningsförmågan, uppgifter innehållande denna förmåga förekommer ofta på sidor som inte är obligatoriska. Detta kan betyda att elever inte utför dessa uppgifter i den utsträckning som studiens resultat visar.