Umeå University's logo

Med utgångspunkt i skolans uppdrag att kompensera för ojämlikheter i utbildningen syftar denna studie till att öka kunskapen om segregationens påverkan och konsekvenser för grundskolans likvärdighetsarbete ur rektorers och lärares perspektiv. Studien grundar sig på fenomenologin och dess kvalitativa metoder, vilka här innefattar semistrukturerade intervjuer genomförda med rektorer och lärare. Dessutom presenteras studieresultat med stöd av vetenskapliga begrepp som har sitt ursprung i läroplansteori och Bourdieus kapitalteori. För att sammanfatta, det finns tydliga brister inom skolstrukturen som är kopplade till socioekonomiska faktorer, strukturella hinder och bristande kunskap. Dessa brister kan ha en direkt påverkan på skolsegregationen och bidra till allt större kunskapsskillnader i elevernas prestationer.

A study from the Stockholm area (Bunar, 2015) shows that students from lower socio-economic backgrounds are among the groups that have the greatest difficulty succeeding at school. Furthermore, school segregation limits educational opportunities for individuals, hindering their ability to succeed in the labour market and in life (Guevara, 2014). The aim of this research is to increase knowledge about the impact and consequences of segregation in Swedish compulsory schools. This qualitative study employs phenomenographic methods, including semi-structured interviews with principals and teachers. It also presents a summary of the theory, and scientific concepts associated with the Swedish compulsory school curriculum and Bourdieu's theory of capitals. The study highlights socio-economic, structural and knowledge deficiencies in the internal work of schools, which leads to increased segregation and spread of student results.