Umeå University's logo

Bakgrund och syfte. Kokböcker speglar könsroller och samhällsförändringar över tid. Traditionellt har manliga kokboksförfattare fokuserat på kötträtter och alkohol, medan kvinnliga kokboksförfattare behandlar ämnen som hälsa och vegetarisk mat. Matlagningsprogram och kändiskockar har ökat mäns intresse för matlagning, vilket avspeglas i förändringar av kökskulturen. Historiskt sett har husmodern haft en central roll i hemmets organisation och måltider. Under åren har husmoderns roll förändrats från att vara slaktare till att inte längre existera i moderna kokböcker. Studiens syfte var att analysera hur kvinnor gestaltas i svenska kokböcker.

Metod. Med hjälp av närläsning tillsammans med en hermeneutisk ansats undersöktes kvinnors gestaltning i kokböcker från mellankrigstiden (1919–1939), 1950-talet och 2000-talet. Tematisk analys, komparativ metod och källkritik var centrala metoder under genomförandet. Det förvärvades kokböcker samt användes litteratur- och källsökning på bibliotek och internet.

Resultat. I den tematiska analysen identifierades 33 koder, vilket resulterade i 4 preliminära teman samt 4 teman som sammanfattade koderna och temana. Ett övergripande tema skapades som belyste kvinnornas roll i samhället enligt kokböckerna.

Diskussion. Under mellankrigstiden var samhället präglat av stora förändringar, bland annat ”dyrtiden”, vilket starkt påverkade husmödrarnas ansvar och roll i hemmet. Kvinnans roll som hemmafru dominerades av uppgifter som matlagning, hantering av hemmets ekonomi och anpassning efter sin make. På 1950-talet fortsatte kokböckerna att framställa kvinnan som hemmafru och husmor, trots vissa moderniseringar och en ökad användning av köksapparater. I moderna kokböcker har representationen av kvinnor förändrats, med en mer könsneutral framställning och en betoning på kockens erfarenheter snarare än könstillhörighet, vilket speglar samhällets förändrade värderingar och jämställdhetssträvanden.

Slutsats. Studien visar tydliga förändringar i hur kvinnor framställs i svenska kokböcker från mellankrigstiden till 2000-talet. Under mellankrigstiden och 1950-talet präglades kvinnor av traditionella könsroller som hemmafruar och husmödrar, med betoning på deras ansvar för hushållet och familjen. Denna period kännetecknades också av samhällsförändringar som påverkade matproduktionen och livsmedelsförsörjningen. I 2000-talets kokböcker har representationen av kvinnor förändrats betydligt, med en mer jämställd och könsneutral skildring. Kvinnor beskrivs inte längre enbart som hemmafruar, utan även som erfarna kockar och matlagare med olika erfarenheter och bakgrund. Denna förändring speglar samhällets utveckling mot ökad jämställdhet och mångfald. Sammantaget visar studien hur kokböcker fungerar som speglar av samhällets normer, värderingar och förändringar över tid samt hur kvinnors representation, roll i hemmet och i samhället har förändrats under de senaste hundra åren.