Umeå University's logo

Beläggningssituationerna på Sveriges anstalter har ökat de senaste åren och Kriminalvården har uttryckt risker med att kunna bemöta det ökade kapacitets- och resursbehovet. Utifrån den aktuella beläggningssituationen väcktes således ett intresse för hur detta kan tänkas påverka det återfallspreventiva arbetet på anstalter. Studiens syfte utformades för att undersöka de anställdas upplevelser av hur beläggningssituationer på anstalter påverkar det återfallspreventiva arbetet. Forskningsfrågorna fokuserade främst på avgörande faktorer, förändringar samt anstalternas beläggning för att rama in det återfallspreventiva arbetet. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ ansats och har genom fem semistrukturerade intervjuer samlat in empiriskt material, som sedan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att de anställdas upplevelser är att det behövs en helhet för att bedriva ett gott återfallspreventivt arbete, där samtliga faktorer såsom tid, resurser och kompetens behöver fungera. Däremot visar resultatet emellertid att ökad beläggning, resursbrist, större risktaganden i arbetsmetoder, förändrat samhällsklimat och klientel, har påverkat arbetet negativt. Det färdiga resultatet relaterades till Blom och Moréns (2012) kvalitetsbegrepp och DiMaggio och Powells (1983) tvingande isomorfism, för att fördjupa hur beläggningssituationen och det återfallspreventiva arbetet kan förstås i skenet av strukturella förutsättningar och externa förhållanden. Studiens avsikt har även varit att belysa och öka kunskapen inom ett relativt nytt forskningsområde i en svensk kontext, för att bana väg för framtida forskning.