Umeå University's logo

Mobbning är en negativ barndomsupplevelse, och denna studie undersöker hur mobbning i barndomen påverkar individers relationer och konflikthantering i vuxen ålder. Tidigare studier har visat att vuxna som utsatts för mobbning ofta har sämre psykisk hälsa, och vi har därför valt att använda social inlärningsteori för att analysera hur beteenden utvecklas genom observation och imitation. Teorin betonar hur förstärkningar, kognitiva processer och omgivningen påverkar individens beteende och utveckling. I denna studie har data samlats genom kvalitativa metoder, specifikt semistrukturerade intervjuer med vuxna kvinnor somhar erfarenhet av mobbning i barndomen. Resultaten visar att informanterna i sina relationer ofta upplever en rädsla för att öppna upp sig, en grundläggande otrygghet och ett starkt behov av bekräftelse, närhet och acceptans. Dessa upplevelser påverkar även deras sätt att hantera konflikter; många uppvisar en defensiv inställning, reagerar känsligt på kritik, har svårt att sätta gränser och känner en rädsla för konflikter. Även om resultaten inte kan generaliseras till hela populationen framför allt på grund av avsaknaden av mäns perspektiv, bidrar studien med stöd av social inlärningsteori till en djupare förståelse av hur barndomsmobbning påverkar vuxna relationer. Många tidigare mobbningsoffer håller ofta ett emotionellt avstånd som en försvarsstrategi, vilket ibland kan uppfattas som kylighet eller distansering, medan andra i stället söker stark närhet i sina relationer. När det gäller konflikthantering visar resultaten att tidigare mobbning erfarenheter kan leda till ett starkt behov av självförsvar,vilket kan göra att dessa individer överreagerar eller känner sig missförstådda även i mindre konflikter. Det framkom också att vissa är konflikträdda och tillbakadragna, vilket påverkarderas relationsmönster i vuxenlivet. Dessa insikter understryker vikten av att erbjuda tidigare mobbningsoffer anpassade stödinsatser för att stärka deras förmåga att hantera relationer och konflikter. Denna studie avslutas med förslag för framtida forskning som en longitudinell studie, större urval med informanter som har olika bakgrund och kön samt utforska både formella och informella stödformer.