Umeå University's logo

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan medföra svårigheter i att strukturera sitt liv och möta krav från samhället. Att därtill också vara mamma ökar kravbilden ytterligare. Tidigare forskning kring ADHD har baserats på diagnosens uttryck hos pojkar och män i större utsträckning än hos flickor och kvinnor, varför det kvinnliga perspektivet behöver få mer fokus. Genom media kan information spridas och samhällsattityder speglas, därför blir det intressant att titta på mammors berättelser om sitt föräldraskap i media. Den här studiens syfte är att undersöka hur mammor med ADHD beskriver upplevelser av sitt föräldraskap i en mediakontext. Datamaterial som samlats in består av 12 mediepublicerade svenska artiklar vilka utgår från mammornas perspektiv. Vi använde oss av ett kriteriestyrt urval för att uppfylla studiens syfte. Studien har genomförts med ett induktivt förhållningssätt och artiklarna i urvalet har genomgått en tematisk analys där vi analyserat utmärkande teman som berör ADHD:ns påverkan på moderskapet. Studiens resultat visar att en fastställd diagnos blev en vändpunkt för mammorna som fick ett nytt förhållningssätt till sig själva men att de fortfarande upplevde svårigheter som påverkade föräldraskapet. Vi såg att mammorna utvecklade nya strategier för att hantera livet och moderskapet utifrån sin diagnos samt att dessa kunde förbättra relationen mellan mamma och barn. Mammornas omgivning spelade en stöttande roll både praktiskt och psykosocialt. Studiens fynd har till stor del kunnat förankras i tidigare forskning, dock kan det inte helt fastställas vilken roll mediakontexten spelat för resultatet. Studiens diskussion bidrar med ökad förståelse för ADHD-diagnosticerade mammors särskilda förutsättningar i föräldraskapet. Studiens resultat tyder på att kunskap om hur ADHD manifesteras hos kvinnor respektive män kan ha ökat i specialistvården men området behöver belysas ytterligare då kvinnor fortsatt diagnosticeras senare i livet än män.