Umeå University's logo

Bakgrund: Stroke är en av de främsta orsakerna till långvarig funktionsnedsättning, och ungefär en tredjedel av alla överlevare utvecklar afasi. Afasi är en språkstörning som påverkar förmågan att tala, förstå, läsa och skriva, vilket ofta leder till psykosociala konsekvenser som social isolering och nedsatt livskvalitet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med afasi efter stroke.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Artiklarna valdes från databasen CINAHL och PsycInfo och granskades utifrån specifika inklusions- och exklusionskriterier.

Resultat: Resultaten från litteraturstudien visade att personer med afasi efter stroke möter omfattande utmaningar, särskilt relaterade till kommunikationssvårigheter, social isolering och förändrad självbild. Litteraturstudien identifierade att socialt stöd och deltagande i meningsfulla aktiviteter spelade en avgörande roll för att minska dessa negativa effekter och förbättra livskvaliteten. Att återanpassa sin självbild och finna nya sätt att delta i sociala sammanhang framstod som centrala för deras psykosociala välbefinnande.

Konklusion: Litteraturstudien visade att afasi efter stroke påverkar både den drabbades självständighet och sociala delaktighet, med betydande psykosociala konsekvenser. Betydelsen av socialt stöd, stöd från vården och delaktighet i meningsfulla aktiviteter framstod som centralt för att förbättra livskvaliteten och stödja återhämtning. Litteraturstudien rekommenderade en helhetsorienterad vårdmodell som fokuserade på både fysiska och psykosociala behov för att effektivt stödja personer med afasi i deras långsiktiga livskvalitet.

Background: Stroke is one of the leading causes of long-term disability, and approximately one-third of all stroke survivors develop aphasia. Aphasia is a language disorder affecting speech, comprehension, reading, and writing, often leading to psychosocial consequences such as social isolation and reduced quality of life.

Aim: The aim of this literature review was to describe people’s experiences of living with aphasia after stroke.

Methods: A qualitative literature review was conducted, analyzing eight scientific articles. The articles were selected from the CINAHL and PsycInfo database and reviewed based on specific inclusion and exclusion criteria.

Results: The findings of this literature review indicate that people with aphasia following a stroke face significant challenges particularly related to communication difficulties, social isolation, and altered self-image. The study identifies that social support and engagement in meaningful activities play a crucial role in mitigating these negative effects and improving quality of life. Reconstructing self-image and finding new ways to participate in social contexts are essential for their psychosocial well-being.

Conclusion: This literature review highlights that aphasia following a stroke significantly impacts people´s independence and social participation, with profound psychosocial consequences. The importance of social support, support from healthcare and involvement in meaningful activities is central to improving quality of life and supporting recovery. The literature review recommends a holistic care model that addresses both physical and psychosocial needs to effectively support long-term quality of life for people with aphasia.