Umeå University's logo

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och Autismspektrumtillstånd (AST) är två vanligt förekommande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många får sin diagnos som barn, men antalet som diagnostiseras i vuxen ålder ökar. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan visa sig genom kognitiva och psykosociala svårigheter, men det förekommer även motoriska svårigheter. De flesta studier om motorik hos personer med ADHD eller AST är genomförda på barn.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka fysisk kapacitet, handstyrka och koordination hos ett urval personer med ADHD eller AST som diagnostiserats i vuxen ålder. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan standardiserade kliniska tester av dessa förmågor och Bruininks-Oseretsky test, second edition (BOT-2).

Metod: Fyrtio forskningspersoner, indelade i tre olika grupper baserat på NPF-diagnos, genomförde  kliniska tester som sex-minuters gångtest (6MWT), handstyrka, finger-näs test och knä-häl test. Skillnader mellan diagnosgrupper analyserades enligt Kruskal-Wallis variansanalys. Korrelationsanalyser genomfördes med hjälp av Spearman’s rho mellan de kliniska testerna och resultat från utvalda delar från BOT-2.

Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i medianvärdet för de kliniska testerna mellan diagnosgrupperna. Korrelation mellan kliniska tester och utvalda delar från BOT-2 var signifikant för 6MWT och Shuttle run (p <0,001), handstyrka och Push up (p= 0,014) samt häl-knä test och Walking-heel-to-toe-on-a-line (p= 0,003).

Konklusion: I studien fanns indikationer att kliniska tester skulle kunna användas för utredning om fysisk kapacitet, handstyrka och koordination, eller som ett komplement till BOT-2. Studiepopulationen var inte tillräckligt stor för att kunna dra någon slutsats kring fysisk kapacitet, handstyrka och koordination hos dessa diagnosgrupper.