Umeå University's logo

Bakgrund Varje år uppskattas 14 000 människor dö i Sverige till följd av ohälsosamma matvanor. Hälsosamma matvanor kan därmed förebygga och minska risken för sjukdom, där de svenska kostråden kan vara ett underlag till att inspirera till hälsosammare matvanor.

Syfte Att undersöka matvanor och följsamhet till de svenska kostråden bland studenter som går en utbildning inom kost- och måltidsvetenskap.

Metod En webbenkätundersökning genomfördes i september 2024 vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap på Umeå universitet. Rekrytering av studenter gjordes genom mejlutskick till respektive programsamordnare. Data bearbetades och analyserades i Microsoft Excel och med chi-2 test. Ett egenkonstruerat poängsystem användes för att bedöma totalt intag baserat på rapporterad konsumtionsfrekvens av olika livsmedel.

Resultat Totalt deltog 104 studenter i undersökningen. Det var hälften som uppskattades ha ett intag av fisk på ≥2 gånger/vecka och majoriteten (91%) varierade mellan fet och mager fisk. Det var 79% som uppgav ett intag av rött kött ≤4 gånger/vecka. Ungefär en tredjedel hade ett uppskattat intag av frukt och grönsaker på ≥500 gram. Störst andel hade ökat intag av grönsaker och fullkornsprodukter, medan rött kött och utrymmes mat hade minskat sedan påbörjad utbildning. Ekonomi var det största angivna hindret till ett ökat intag av frukt, grönsaker och fisk. Det var 73% som ansåg att kostråden gick att följa som student, dock lyftes ekonomiska aspekter samt behov av ökad kunskap och prioritering som faktorer för att förbättra följsamheten till kostråden. Det var ingen signifikant skillnad mellan studenter som studerade dietist-, kostvetarprogrammet, samt hem- och konsumentkunskap gällande åsikter om huruvida kostråden går att följa som student (p=0,73).

Slutsats Trots att studenterna i denna undersökning kan förväntas ha goda kunskaper om kostråden var följsamheten till råden varierande. Undersökningen visade att studenterna upplevde en viss problematik som exempelvis ekonomi för att tillämpa kostråden i vardagen, men matvanorna verkade förbättras under studiernas gång. Små förändringar i relation till kostråden bör anses positiva då det har betydelse för både hälsan och miljön.