Umeå University's logo

Ämnet för denna uppsats är grundandet och etableringen av det statliga Tornedalens Bibliotek, ett statligt folkbibliotek. Syftet med uppsatsen är att bidra med ny kunskap om en relativt okänd och avvikande del av svensk bibliotekshistoria och svensk bibliotekspolitik. Uppsatsen skiljer sig åt från tidigare forskning på samma tema genom att applicera ett tydligt teoretiskt och metodologiskt ramverk för analysen. Studien kombinerar policyanalys som teori och metod med historisk forskning. Policyanalysen baseras på Bacchis What’s the problem represented to be. Den huvudsakliga forskningsfrågan är “Vilka policy diskussioner föregick och fanns med under grundandet och etableringen av det statliga Tornedalens Bibliotek?”. Fokus för studien är de underliggande problemformuleringar som finns representerade i policydokument. Primärkällorna valdes ut på basis av tidsperiod, upphovsperson och typ av dokument. Resultatet av analysen visar att diskursen kring grundandet av det statliga Tornedalens Bibliotek kontrollerades av samhällets elit, på lokal och nationell nivå. Analysen visar att Tornedalens Bibliotek främst var ett verktyg för att lösa redan existerande policyproblem som den svenska statsmakten hade i området, nämligen det finska språkets dominans och den svenska statsmaktens upplevda brist på kontroll. Genom sin nyckelroll i kultur och bildning var bibliotekets syfte att bidra till att göra Tornedalens invånare till kulturella svenskar, som i ett led att stärka nationalstatens kontroller över Tornedalen, dess befolkning och naturresurser.