Studiens syfte var att utforska rektorers ledarskap för att främja elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Jag ville ta reda på vilka ledarhandlingar som rektor nyttjar för att åstadkomma en elevhälsa som är förebyggande och hälsofrämjande och inkluderar hela skolan, men också på upplevda framgångar eller utmaningar kopplade till detta.Elevhälsans förändrade uppdrag från att vara åtgärdande till förebyggande och hälsofrämjande förtydligades i Skollagen under 2023. De nya skrivningarna i skollagen betonar att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal.
För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua rektorer på fyra olika kommunala gymnasieskolor i Sverige. Respondenterna i studien har alla titeln rektor men deras uppdrag ser olika ut beroende på hur de olika kommunerna valt att organisera elevhälsa.
Studiens resultat visar att det finns vissa gemensamma nyckelfaktorer bland ledarhandlingar som av rektorerna själva uppfattas som framgångsrika. Exempel på sådana nyckelfaktorer är skapande förutsättningar så som en möjliggörande organisation, tid och regelbundna möten men även engagemang hos rektor som leder arbetet. Rektor ingår dock i ett lokalt sammanhang och utvecklingsprocesser i verksamheten blir därför ett komplext uppdrag med många faktorer inblandade. Det blir tydligt i denna studie hur svårt det kan vara för en rektor att navigera i ett sammanhang där förändringsbenägenhet och förutsättningar ser olika ut både mellan skolor men även inom den interna organisationen.