Läkemedelsutgifter utgör en stor del av Sveriges totala sjukvårdskostnader, där nettokostnaden per invånare mellan 2013 och 2023 ökade med 38,7% (De forskande läkemedelsföretagen 2024). I hanteringen av denna kostnadsutveckling har främjandet av generiska läkemedel kommit att bli en viktig komponent. Generiska läkemedel innehåller samma aktiva substans som originalläkemedel samtidigt som de oftast är avsevärt billigare än originalläkemedel. Många länder har därför implementerat olika legislativa åtgärder för att stimulera användning av generiska läkemedel, där en framträdande sådan är generisk förskrivning.
Denna uppsats undersöker om generisk förskrivning stimulerar användningen av generiska läkemedel i länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetet (EES). Därtill analyseras om effektiviteten varierar beroende på om den generiska förskrivningen är frivillig eller obligatorisk.
Analysen genomfördes genom OLS-regressioner, där variabler som inkluderades var status för generisk förskrivning, status för generiskt utbyte, andel högutbildade, tillitsnivå och real BNP per capita. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta samband mellan de lagstiftningsåtgärder som analyserades och marknadsandelarna för generiska läkemedel. Däremot identifierades statistiskt signifikanta samband mellan marknadsandelarna för generiska läkemedel och två faktorer: tillitsnivå samt real BNP per capita. Högre tillitsnivå och lägre real BNP per capita korrelerade med en större marknadsandel för generiska läkemedel.
På grund av begränsad tillgång till data omfattade analysen endast 26 observationer, vilket kan ha bidragit till avsaknaden av statistiskt signifikanta resultat. Därför ägnas en betydande del av uppsatsen åt att diskutera de metodologiska utmaningarna med att utföra forskning inom området.