Umeå University's logo

Denna studie undersöker hur skolfrånvaro och närvarofrämjande arbete behandlas i styr­dokument från grund- och gymnasieskolor i Norrland. Fokus ligger på hur skolor definierar frånvaro, fördelar ansvar och beskriver rutiner, samt de förebyggande och reaktiva strategier som används för att hantera frånvaro. Studien baseras på en kvalitativ forsknings­ansats och kombinerar dokument­analys med kvalitativ innehållsanalys av handlings­planer och andra styrdokument från 13 skolor. Resultaten visar att det inte bara finns betydande variationer i hur skolfrånvaro definieras och hanteras, utan att det också uppstår en systemisk splittring där frånvarobegrepp och arbetssätt skiftar mellan skolor. Detta skapar stora skillnader i dokumentens struktur och omfattning. Även om många skolor betonar en tydlig ansvarsfördelning mellan nyckelaktörer finns brister i feedback-loopar och uppföljning av insatser, särskilt när det gäller utvärderingen av genomförda åtgärder. Studien drar slutsatsen att en nationell ram eller grundstruktur för lokala styrdokument kan erbjuda en gemensam plattform för definitioner och strategier, förbättra jämförbarheten och möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan skolor. En sådan ram kan dessutom hantera den spänning som uppstår mellan relationella och kategoriska perspektiv och därigenom frigöra resurser till andra viktiga områden, såsom att stärka det närvarofrämjande arbetet. En nationell ramstruktur skulle även kunna bidra till en enhetlig definition av frånvaro och dess gränsdragningar, vilket i dag varierar avsevärt mellan skolor och försvårar samordning.

This study examines how school absenteeism and attendance-promoting work are addressed in policy documents from primary and upper secondary schools in Northern Sweden. The focus lies on how schools define absenteeism, allocate responsibilities, and describe routines, as well as the preventive and reactive strategies they employ to manage absenteeism. Using a qualitative research approach, the study combines document analysis and qualitative content analysis of action plans and other policy documents from 13 schools. The findings reveal not only considerable variation in how absenteeism is defined and managed but also indications of a systemic fragmentation, where inconsistent definitions and approaches create challenges for coordination and comparability. While many schools emphasize clear responsibility allocation among key actors, gaps remain in the feedback loops and the communication and follow-up of these responsibilities, especially regarding the evaluation of implemented measures. The study concludes that a national framework or baseline structure for local absenteeism policies could provide a unified platform for definitions and strategies, improve comparability, and facilitate experience-sharing between schools, while addressing the tension between categorical and relational perspectives. Such a framework would free up resources for other essential tasks, such as strength­ening attendance-promotion efforts. It could also mitigate the consequences of fragmented local practices, and support the harmonization of absenteeism definitions and thresholds, which currently vary significantly between schools, making coordination more difficult.