Grannar är inte bara medmänniskor utan utgör ävenofta ett första skyddsnät i krissituationer. I områden dä rsamhällsservicen är glesare och där blåljusorganisationer som exempelvis räddningstjänst eller ambulans kan behöva lång tid för att nå fram är det särskilt vanligt att grannar och bybor träder in för att hjälpa varandra. Den ömsesidiga viljan att hjälpa och dela resurser med varandra har visat sig vara en viktig del av framför allt landsbygdssamhällens resiliens vid kriser. Begreppet resiliens handlar om en motståndskraft för att stå emot och ta sig igenom prövningar.
Resiliens, eller motståndskraft, är idag ett flitigt använt begrepp. En aspekt av resiliens som dock diskuteras imindre omfattning är platsens betydelse. Hur relaterar en specifik plats till människor vilja och förmåga till att hantera kriser?
Denna policy brief bygger på en enkätstudie som undersöker kopplingen mellan platsidentitet och lokal resiliens i olika typer av landsbygder i Sverige. Utgångspunkten är bygdegårdar och deras syn på platsen och lokalsamhällets betydelse för att hantera olika typer av samhällspåfrestningaroch kriser. Det finns bygdegårdar över hela Sverige och de utgör en central mötesplats och en kraft för att stärka landsbygden.
Den här texten bygger på författarens C-uppsats i Freds-och konfliktstudier 2024: Platsens betydelse för lokal resiliens – en enkätundersökning på den svenska landsbygden.