I denna uppsats studeras allmänningsfrågan i Örträsk socken år 1873 till 1878. Allmänningsskogar var en gemensamt ägd skog som bestod av en fjärdedel eller hälften av sockens gemensamma skogsanslag. Den skulle vårdas gemensamt och komma hela socknen till gagn. Allmänningsfrågan gällde lappmarkssocknarna i Norr- och Västerbotten och skulle tas upp till omröstning i respektive socken. I Norrbotten valde alla socknar att införa allmänningsskogar medan i Västerbotten valde samtliga socknar förutom en att rösta emot införandet.Uppsatsen består av en kvalitativ mikroanalys av där utgångspunkten har varit källmaterialet. De frågeställningar studien försöker besvara är varför hemmansägarna i Örträsk socken valde att inte införa allmänningsskogarna och sågverksbolagens roll under förloppet. Källmaterialet består bland annat av sockenprotokoll, insändare i lokaltidningar, lagar, förordningar och kungliga brev.Resultatet har visat att de skäl som Örträsk socken angav i stort stämde överens med de som angavs i övriga lappmarkssocknar. En stor orsak för Örträskborna var att skogen inte skulle bli lika bra vårdad om de inte fick göra detta själva. Även farhågan att den inkomst som försäljning av timmer gav skulle gå förlorad vilken fanns i övriga Västerbotten. Vad gällde sågverksbolagens roll angavs i vissa insändare att representanter för sågverksbolagen hade åkt runt och uppmanat hemmansägarna att rösta nej till införandet men det har inte gått att dra några absoluta slutsatser.