Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar om de nationellaproven i historia, deras påverkan på betygsbedömning, samt om det finns endiskrepans mellan könen i prov – och slutbetyg.Slutsatserna man kan dra utifrån denna empiriska studie är att 12 av de 17 lärarnasom deltagit i enkätstudien har en negativ bild av nationella proven i historia. Deflesta framhöll även att det fanns en skillnad mellan pojkar och flickors resultat pånationella proven och även vid slutbetyget i historia, vilket även bekräftas avSkolverkets rapporter från åren 2013–2019.En tänkbar förklaring till den diskrepansen är olika intresseområden in om ämnethistoria, pojkar tenderar att gilla ämnen som krig och mak, medan flickorintresserar sig för sociala och kulturella berättelser (Hansson, 2010). Dessutompekar även tidigare forskning (Jönsson & Klapp, 2020; Alvén, 2020) fram faktorersom en antipluggkultur bland pojkar se även (Zimmerman, 2019) som tänkbaraorsaker.Lärarna såg också att de nationella proven påverkar deras bedömning av eleversbetyg genom kravet på ”särkild beaktning” av provresultaten. Studier av (Lundahl,2009; Wikström, 2004; Korp, 2006) har visat på en likartad problematik i hurprovresultatet används i bedömmningsprocessen.Sammantaget verifierar studiens att många lärare har en negativ bild av denationella proven i historia och att det finns betydande könsskillnader iprovresultat och slutbetyg. Resultaten visar på att det finns ett behov av fortsattforskning om de nationella provens roll och utformning i skolan.