Umeå University's logo

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. I Sverige leder suicid till 1200 dödsfall årligen. För varje suicid som begås, finns det uppskattningsvis 20 självmordsförsök. Ambulansens ärenden rörande psykisk ohälsa, där suicidrisk finns, har under den senaste tiden ökat. 

Motiv: Trots att suicidala patienter utgör en betydande patientgrupp för ambulanssjukvården finns en uppfattning om att ambulanspersonal känner sig okunniga att bemöta denna patientgrupp. Mer kunskap behövs därför om ambulanssjuksköterskors upplevelse av att bemöta suicidala patienter. 

Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bemöta en suicidal patient.

Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor i mellersta Norrland. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Analysen redovisades i tre kategorier. “Känslomässig påverkan”, “Yttre omständigheter”, “Personliga omständigheter”.  

Konklusion: I studien framkommer ett flertal aspekter som påverkar ambulanssjuksköterskans bemötande av patienten. Bemötandet i sin tur kunde sedan påverka ambulanssjuksköterskan emotionellt. Mer utbildning, reflektioner kring bemötande, samt stödjande åtgärder för att hantera emotionell påverkan, kan förbättra bemötandet av patienter och ambulanssjuksköterskans välmående.  

Background: Suicide is a public health problem. For every suicide committed, there are an estimated 20 suicide attempts. In Sweden, suicide leads to 1200 deaths annually. Ambulance cases relating to mental illness, where there is a risk of suicide, have recently increased.     

Motive: Despite the fact that suicidal patients constitute a significant patient group for the ambulance service, there is a perception that ambulance nurses feel a lack of knowledge to deal with this patient group. More knowledge is therefore needed about ambulance nurses experience of interactions with suicidal patients.   

Aim: To describe how ambulance nurses experience interactions with a suicidal patient.   

Methods: Semi-structured interviews have been conducted with ambulance nurses in the middle north region of Sweden. The interviews were analysed by a qualitative content analysis.    

Result: The analysis resulted in three categories. “Emotional impact”, “External circumstances”, “Personal circumstances”.   

Conclusions: The study reveals several aspects that affect the ambulance nurses' interaction with the patient. The interaction in turn, could then affect the ambulance nurse emotionally. More training, reflections of the interaction, as well as supportive measures to manage emotional impact, can improve the treatment of patients and the ambulance nurse's well-being.