Denna uppsats syftar till att undersöka förändringar i arbetsmoral hos unga vuxna, 18–29 år, i Sverige, mellan 1999, 2009 och 2017. Studien jämför också dessa förändringar hos övriga befolkningen, för att identifiera generationella skillnader och trender i hur arbetsmoral utvecklas över tid. Tidigare forskning har visat motsägelsefulla resultat gällande generationsskillnader i arbetsmoral och denna studie tar hjälp av Ingleharts teori om intergenerationell värdeförskjutning som teoretisk ram. Metoden baseras på empiriska data från European Values Study, där värderingar analyseras över de tre tidsperioderna. Resultatet visar att arbetsmoralen bland unga inte minskat. Mellan 1999 och 2009 ökade arbetsmoralen och även om en mindre minskning observeras 2017 är förändringen inte statistiskt signifikant, men nivån förblir dock högre än 1999. Ett liknande mönster ses även hos samtliga respondenter, i alla åldrar, vilket tyder på att förändrade prioriteringar i arbetslivet är en generell trend, snarare än en generationsfråga. Högre utbildningsnivå bland unga kopplas till en något lägre arbetsmoral, vilket speglar nya krav på kompetens och konkurrens i en förändrad arbetsmarknad. Könsskillnader observerades, där kvinnor tenderade att skatta något lägre än män på arbetsmoralindex. Slutsatsen lyfter vikten av att ifrågasätta stereotyper kring ungas arbetsmoral och förstå deras nya prioriteringar som en anpassning till en förändrad arbetsmarknad.