Umeå University's logo

The purpose of this study was to investigate whether there were any perceived preferential differences among four different barista oat drinks when used as additives to coffee; identifying a range of factors that may have influenced preference is something discussed in the text. By examining factors such as taste and consistency the study aimed to provide a more nuanced understanding of why certain barista oat drinks may be more preferred over others. The methodology employed in the study was quantitative, and a preference ranking test was conducted where eighty-two participants ranked the oat drinks from most to least preferred. Additionally, twentyone semi-trained participants participated in a test panel where they assessed the intensity (from 1 to 9) of sensory properties of the oat drinks (acidity, sweetness, consistency, and oat flavor intensity). The results of the study showed no statistically significant difference in preference among the four oat drinks (p=0,148); the results from the sensory panel indicated that Coop and Valio had similar sensory properties, while Oatly had generally lower intensity, and Ica had higher intensity of consistency and oat flavor. The discussion addresses how sampling errors may have influenced the results, since participants that do not usually drink coffee participated. By excluding participants that do not usually drink coffee, a result closer to the threshold for statistical significance was achieved. Finally, it can be concluded that there is insufficient evidence to draw conclusions about preferences for barista oat drinks in coffee, and further research with a more representative sample and improved sensory evaluation is needed.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns någon upplevd preferensskillnad mellan fyra olika baristahavredrycker när de används som tillsatser till kaffe; att identifiera olika faktorer som kan ha påverkat preferensen är något som diskuteras i texten. Genom att granska faktorer såsom smak och konsistens så syftade studien att ge en mer nyanserad förståelse av varför vissa baristahavredrycker kan vara föredragna framför andra. Metoden i studien var kvantitativ och ett preferens rangtest utfördes där åttiotvå deltagare rankade havredryckerna i ordning från mest till minst föredragen. Ytterligare tjugoen testdeltagare som var semitränade deltog i en testpanel där de bedömde intensiteten (på en skala från 1 till 9) av havredryckernas sensoriska egenskaper (syrlighet, sötma, konsistens och havresmakintensitet). Resultatet från studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad i preferens mellan de fyra havredryckerna (p=0,148); resultatet från testpanelen visade att Coop och Valio hade liknande sensoriska egenskaper, medan Oatly hade generellt lägre intensitet och Ica hade högre intensitet gällande havresmak och konsistens. Diskussionen tar upp hur urvalsfel kan ha påverkat resultatet då deltagare som inte brukar dricka kaffe deltog. Vid exkludering av deltagare som inte brukar dricka kaffe uppnåddes resultat som var närmare gränsen för statistisk signifikans. Slutligen kan man konstatera att det inte finns tillräckligt med bevis för att dra slutsatser om preferenser för barista-havredrycker i kaffe samt att ytterligare forskning med ett mer representativt urval och en förbättrad sensorisk utvärdering krävs.