Umeå University's logo

Coronapandemin innebar ett betydande skifte i arbetsformerna, särskilt vad gäller distansarbete. För många innebar denna övergång en ökad flexibilitet som tidigare inte varit möjlig. Distansarbete har dock visat sig medföra både fördelar och nackdelar; för vissa har det lett till en förbättrad balans mellan privat och arbetsliv samt mer flexibla arbetstider, medan det för andra har resulterat i en ökad arbetsbelastning. Under pandemin övergick många till distansarbete på grund av de restriktioner som rådde i samhället men med tiden har individer självmant valt att arbeta mer och mer på distans. Syftet med denna studie var att undersöka hur kreativiteten påverkas av distansarbete för medarbetare efter pandemin I Sverige, och om faktorer såsom work-life balance (balans mellan privat och arbetsliv), autonomi (självbestämmande) och inre motivation hade en positiv påverkan på kreativiteten. 

Studiens teoretiska referensram redogör för tidigare forskning inom ovanstående områden. I det avsnittet redogjordes flertal teorier kopplat till ämnen såsom komponentteorin för kreativitet, självbestämmandeteorin, samt teorier relaterad till work-life balance. Detta är en kvantitativ studie där teorierna testas och är byggd på en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. 

Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan inre motivation och upplevd kreativitet vid distansarbete bland medarbetare. Detta innebar att medarbetare som hade högre inre motivation till att utföra sina arbetsuppgifter upplevde högre kreativitet. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan hur mycket en medarbetare arbetar på distans och upplevd kreativitet. Desto mer en medarbetare arbetade på distans desto högre upplevd kreativitet. Vidare visade studiens resultat icke-signifikanta samband mellan kreativitet, autonomi och work-life balance men del en del trender och mönster.