umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenska aktiefonder: En kvantitativ studie av sambandet mellan en fonds avgifter och avkastning
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
2008 (English)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund: Att spara i fonder är populärt i Sverige. Hela 94 % av den svenska befolkningen i åldrarna 18-74 år sparar i fonder. År 2007 uppgick nettosparandet i fonder till ca 85,5 miljarder kronor jämfört med ca 15,4 miljarder kronor år 1996. Sparandet i fonder har ökat markant den senaste tiden och statistik visar att svenskarnas fondförmögenhet har växt från ca 64 mdkr år 1986 till 1528 mdkr år 2006. Den kraftiga ökningen beror till viss del på grund av inflationen men mest har ett ökat sparande bidragit. Att kunna bestämma själv var delar av sina pensionspengar ska placeras har också bidragit till den höga andelen fondsparare. Fondförvaltare med god historisk avkastning annonserar gärna om detta men var det dennes skicklighet eller enbart slumpen som låg bakom den extra avkastningen? Är dagens marknader helt effektiva? Om marknaden är helt effektiv är det omöjligt att ”slå” den marknadsmässiga avkastningen under en längre tid utan att slumpen spelar stor roll vilket innebär att dyra aktivt förvaltade fonder kanske inte borde intressera en investerare. Sambanden har enligt tidigare forskning varierat över tid såväl som för olika marknader både vad gäller vilket effektivitet som råder och hur avgift påverkar en fonds avkastning.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sambandet mellan fondernas avgifter och deras avkastning under perioden 2002-2006. Det första delsyftet av två för uppsatsen är att göra en jämförelse mellan absolut avkastning och riskjusterad avkastning för att demonstrera hur valet av avkastningsmått inverkar på bedömningen av fonderna. Det andra delsyftet är att studera sambanden mellan fondernas totala kostnadsandel och riskjusterade avkastning genom regressionsanalyser.

Avgränsningar. Vi har i uppsatsen valt att endast ta med fonder med juridiskt säte i Sverige som placerar på den svenska aktiemarknaden och som kan uppvisa fullständig historik för avgifter och avkastning för perioden 2002-2006.

Tillvägagångssätt: I denna studie har vi använt oss av kvantitativ metod med en positivistiskt kunskapssyn med starka inslag av deduktivism.  Vi har hämtat vårt urval av fonder ur Morningstars databaser och sedan valt ut de fonder som matchar våra kriterier vilket resulterade i totalt 54 fonder. Fonderna delades upp i två kategorier, en för fonder som investerar i större bolag och en för små- och medelstora bolag. Fondernas genomsnittliga avkastning under perioden har beräknats, de totala avgifterna har summerats och vi har med hjälp av fondernas standardavvikelse beräknat deras riskjusterade avkastning. Vi har sedan använt vår fonddata i tre olika regressionsanalyser, en för båda kategorierna och var för sig, för att besvara vårt syfte.

Resultat: Vi ser att det mellan avkastningsmåtten absolut avkastning och riskjusterad avkastning föreligger skillnader i bedömningen av en fonds prestationer. Detta faktum ger riskjusterad avkastning relevans som avkastningsmått vår studie. Alla tre regressioner visade på ett negativt samband och tydligaste sambandet var i kategorin med stora bolag. Den slutsats vi kan dra av regressionsanalyserna av sambandet mellan en fonds avgifter och riskjusterade avkastning, under perioden 2002-2006, är att det finns ett samband och att det sambandet är negativt. Det lönar sig alltså inte att placera i en fond med höga avgifter vad gäller riskjusterad avkastning.

Place, publisher, year, edition, pages
2008. , 71 p.
Keyword [en]
aktiefonder
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-21744OAI: oai:DiVA.org:umu-21744DiVA: diva2:211785
Presentation
(Swedish)
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2009-04-20 Created: 2009-04-18 Last updated: 2009-04-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(669 kB)531 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 669 kBChecksum SHA-512
2d0a9c96b694dcd6689f5a812c6a734a9be82eadb6f32070352141099aa29b3db07e5d4165ce857144df4dd2c388dfbbca7e0dacf5a1408539824ba228244c82
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sparreus, HenrikNordström, Simon
By organisation
Umeå School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 531 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1211 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf