umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
SLU.
Institutionen för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

SLU har av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda effekterna av "intensivodling" av skog på skogsmark med låga naturvärden samt på nedlagd åkermark. I uppdraget ingår även att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av "intensivodling", men även att genomföra en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av intensivodlingsåtgärder.

Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag till en samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Detta görs dels i form av en konsekvensanalys av relativt konceptuell karaktär i syfte att belysa möjliga effekter på prisbildning och marknadsutbud, dels att genomföra en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som beaktar såväl marknadsprissatta som icke marknadsprissatta nyttigheter och onyttigheter.

Den mer konceptuella konsekvensanalysen visar att intensivodling i den skala som diskuteras kan få relativt stora marknadseffekter via relativprisförändringar på lång sikt. Givet allt annat oförändrat kan man förvänta sig att nettointäkten (pris minus avverkningskostnad) faller till följd av intensivodling. Resultaten antyder att priserna på såväl timmer som massaved kan falla kraftigt, vilket naturligtvis får återverkningar på skogsägarnas ekonomi. I ett scenario där framtida efterfrågan på skogsprodukter ökar relativt kraftigt motverkas denna effekt. Delar av de åtgärder som "intensivodling" innebär är redan idag tillåtna. En naturlig fråga som uppstår är därmed varför åtgärderna inte genomförs. Ett möjligt, och enkelt, svar på detta är att skogsägarna inte finner det lönsamt, eller snarare att den förväntade lönsamheten inte är tillräckligt hög. Det kan med andra ord vara så att skogsägarna inte tror att framtida efterfrågeökningar kan leda till prishöjningar som gör "intensivodling" lönsamt.

Vad gäller effekterna på andra näringar och sysselsättning kan man förvänta sig en ökad sysselsättning inom skogsbruket. Men analysen visar även att man inte kan utesluta att sysselsättningen inom turistsektorn minskar som en följd av förändringar i landskapbild och andra för turismen negativa sidoeffekter.

Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att intensivodling av skog på skogsmark med låga naturvärden potentiellt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. intensivodling kan enligt våra beräkningar leda till högre välfärd, givet vissa antaganden. Avgörande för resultatet är vilka antaganden som görs vad gäller värdering av den skog som kommer att produceras, hur stor kolbindningen blir och hur koldioxid värderas, samt effekterna och värdet på andra ej marknadsprissatta "skogsprodukter" som rekreation, jakt, och kväveläckage.

De slutsatser som dras kan sammanfattas i följande punkter:

1. Enligt kalkylen är intensivodling företagsekonomiskt lönsamt vid de priser och kostnader som gäller idag.

2. Enligt kalkylen är intensivodling inte företagsekonomiskt lönsamt om framtida nettovärde av skogen är 80 procent av dagens värde.

3. Intensivodling ger upphov till "externa effekter" som inte fångas i den privatekonomiska kalkylen: - Bidrar till minskade koldioxidutsläpp, positivt,

- bidrar till ökat läckage av kväve till Östersjön, negativt,

- påverkar skogsmarkens rekreationsvärde och jaktvärde negativt.

4. Nettovärdet av de externa effekterna är helt avhängigt på vilket sätt förändringar i kolbalansen beräknas, hur koldioxid värderas, samt värderingen av andra externa effekter.

5. De externa effekter som identifieras är motiv till att införa någon form av styrmedel.

6. Om skogsägarna får ersättning för den koldioxid man binder och tvingas betala för de negativa externa effekterna kan man inte utesluta att de intensivodlingsåtgärder som diskuteras genomförs av skogsägarna.

7. Det faktum att intensivodling bidrar till minskade utsläpp av koldioxid är inte något skäl till att specifikt stödja intensivodling. Snarare pekar det på att skogen och skogsbruket skall inordnas i den allmänna klimatpolitiken. Likväl som utsläpp orsakade av förbränning beskattas med en koldioxidskatt (eller måste täckas med utsläppsrätter) så måste skogsbruket ersättas för att man tar upp koldioxid.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 65 p.
Series
SLU-Rapport
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-26911ISBN: 978-91-86197-44-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-26911DiVA: diva2:274673
Note

Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog, MINT-utredningen (Jo 2008/1885).

Available from: 2009-10-30 Created: 2009-10-30 Last updated: 2017-04-18

Open Access in DiVA

fulltext(530 kB)640 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 530 kBChecksum SHA-512
52dd65f51ddd455b75d5b5dadac4530517da8f6128b1456c28014808162e6a4df88aaddb29772793cc3ac1d4ae7740f13d921fc5edde246a66025d67c7dc80cf
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://www.slu.se/?id=1757

Authority records BETA

Brännlund, RunarMarklund, Per-Olov

Search in DiVA

By author/editor
Brännlund, RunarCarlén, OlaMarklund, Per-Olov
By organisation
Department of EconomicsCentre for Regional Science (CERUM)
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 640 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 366 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf