umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kriminalvårdens rehabilitering: Om viljans betydelse för att förhindra återfall i brott
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Basic training programme for Police Officers.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Genom historien har frågorna om hur man får människor till att inte begå brott, hur man bäst straffar en brottsling och hur man får brottslingen att inte begå brott igen diskuterats intensivt. Om man tittar tillbaka i historien har kroppsbestraffning och dödsstraff varit de centrala straffmetoderna. Det var först på 1800- talet som tanken om att brottslingars själ skulle straffas istället för kroppen. Det var med denna tanken som fängelsestraffet blev en central del. Bakom murarna skulle fångarna inte bara straffas för sina gärningar de skulle också formas till en människa samhället ville ha. En laglydig människa. Under det senaste decenniet har kriminalvården börjat använda sig av en rehabiliteringsform som de kallar programverksamhet. Det går ut på att den intagne själv ska vilja leva ett laglydigt liv och får hjälp med att så kunna göra när de blir frigivna. Kriminalvården har i Sverige idag 16 stycken olika rehabiliteringsprogram. De programmen som används mest i Kalmar är Beteende Samtals Förändring- BSF, Brotts- brytet och Enhanced Thinking Skills – ETS. För att försöka utröna orsaker till att kriminella återfaller i brott har jag vänt mig till personal inom kriminalvården som arbetar med dessa program i Kalmar. De menar att det finns olika typer av kriminella som återfaller i brott. Dels de som inte vill leva laglydigt, p g a. att de tjänar på att vara kriminella. Både socialt och ekonomiskt. Dels finns de som saknar förutsättningar för att komma ifrån den kriminella världen, t ex. att hela deras sociala liv består av kriminella och de har varken ekonomin eller förmågan att ändra på det. Och därför blir det en betydligt större risk att dessa kommer att återfalla i kriminallitet. Enligt självkontrollsteorin av Hirschi och Gottfredson är det människor som saknar eller har låg självkontroll som har fallenhet för att bli kriminella. En människa utan självkontroll är impulsiv och tänker på belöningen och inte på konsekvenser.

Place, publisher, year, edition, pages
2008. , 14 p.
Keyword [sv]
Polisen i samhället
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-27608OAI: oai:DiVA.org:umu-27608DiVA: diva2:276723
Presentation
(Swedish)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Available from: 2009-11-11 Created: 2009-11-11 Last updated: 2009-11-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(224 kB)2621 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 224 kBChecksum SHA-512
30f8eca5756ae0bfcda50965dc2bfb80e21ef90578c4a909fc9b7c82c871b7d2ba52936be8df527b150b31a411f9c14b1b653346934b7cda3076524d31deaac6
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Basic training programme for Police Officers

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2621 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1874 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf