umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Designstudenters informationsanvändning och informationsbehov: en utforskande intervjustudie av MA-studenters arbete i projekt vid Umeå designhögskola
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
2009 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:

Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29).

En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov:

Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen?

Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 40 p.
Keyword [sv]
informationsbehov, informationsanvändning, industriell design, utvärdering, informationssystem, informationsresurser, projektarbete, bibliotekets roll
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-27707OAI: oai:DiVA.org:umu-27707DiVA: diva2:277316
Presentation
2009-02-20, Beetendevetarhuset, Umeå Universitet, Umeå, 09:00 (Swedish)
Uppsok

Supervisors
Examiners
Available from: 2009-11-17 Created: 2009-11-17 Last updated: 2010-01-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(399 kB)552 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 399 kBChecksum SHA-512
4a2911624223ff91a3c97d232018f88a3a6e1a6aec13c8f0d3c6cc59ffcfe7d7111abafd842dc511a3c9c413aff2ab39561979193cc00e9b5e6af7636005a4a7
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sundling, Pär
By organisation
Department of Sociology
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 552 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 443 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf