umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet: Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet (KUS) för kommuner och landsting har diskuterats ofta och intensivt, vilket illustreras av det stora antalet utredningar och debattartiklar i ämnet.

Huvudsyftet med den här rapporten är att översiktligt beskriva och analysera utfallet i KUS. Särskilt fokus läggs på Västerbottens län, och till viss del på de övriga tre nordliga länen samt deras relation till övriga Sverige i systemet.

Förhoppningen är att kasta ljus på vad systemet betyder för kommuners och landstings ekonomier, samtidigt som några kommentarer ges om hur Västerbotten kan betrakta systemet med målet att bli mer oberoende av det. Detta görs i huvudsak genom bearbetning av deskriptiv statistik och konstruktion av grafiska illustrationer.

KUS upplevs ofta som mycket komplicerat och svårbegripligt, vilket förstärks av att systemet ofta är föremål för utredningar och förändringar. Större justeringar i utjämningssystemet har till exempel skett åren 1993, 1996 och 2005.

Det kan förmodas att ytterligare förändringar kommer att behövas i takt med att samhället förändras. Utjämningskommittén gör för närvarande en översyn av det utjämningssystem som är i bruk sedan 2005.

Systemets föränderlighet bidrar säkerligen till att det är svårt att sätta sig in i och debattera olika aspekter av systemet på ett konstruktivt och sakligt sätt.

I rapporten studeras utjämningssystemet, med särskilt fokus på den del som kallas inkomstutjämning, i huvudsak utifrån de variabler som direkt bestämmer dess utfall. Kommunernas och landstingens utfall i inkomstutjämningssystemet bestäms av deras egen skattekraft, det vill säga skatteunderlaget per invånare, i relation till rikets skattekraft, den så kallade medelskattekraften. Det betyder att systemet i den här rapporten betraktas som givet och att indirekta faktorer som kan påverka en kommuns eller ett landstings utfall, såsom till exempel utbildningsnivå, migration och sysselsättningsgrad, inte beaktas.

Som namnet antyder är KUS ett utjämningssystem. Det innebär att några kommuner måste betala en avgift och andra erhålla ett bidrag. Men, staten är samtidigt systemets huvudsakliga finansiär. För att ta fasta på den utjämning som sker mellan kommuner, utan statlig

Vi väljer att i rapporten använda förkortningen ”KUS”. Termen KUS avser hela systemet, d.v.s. inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost.

Samtliga 15 Västerbottenskommuner och Västerbottens läns landsting har en skattekraft som understiger medelskattekraften, varför de erhåller ett högre inkomstutjämningsbidrag än riksgenomsnittet. Därför görs en uppskattning av hur mycket högre de beskattningsbara inkomsterna i Västerbotten, men även i Norrland som helhet, skulle behöva vara för att länet, och Norrland, ska närma sig medelskattekraften och riksgenomsnittet i inkomst-utjämningsbidrag per invånare.

Slutligen studerar vi vad som karaktäriserar kommuner som betalar avgift till respektive erhåller bidrag från KUS. Analysen tar sin utgångspunkt i huruvida kommuner är ”boende- eller arbetsintensiva”, för att sedan sätta det förhållandet i relation till deras närhet till en stor arbetsmarknad.

Analysen visar att utjämningssystemet, utöver dess grundläggande funktion att säkerställa en likvärdig service i hela landet, också finns för att boende- och arbetsintensiva kommuner inte är jämnt fördelade över riket. De skatteintäkter som boendeintensiva kommuner inbringar har ofta sitt ursprung i arbetsintensiva kommuner, i vilka skattekraften i många fall är relativt sett lägre.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 2010. , 51 p.
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 23
Keyword [sv]
kommunalekonomisk utjämning, det kommunalekonomiska utjämningssystemet, Västerbotten, Norrland, arbetsmarknad, funktionella arbetsmarknader, skatteunderlag, skattekraft
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-34902ISBN: 978-91-7459-047-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-34902DiVA: diva2:326667
Projects
ACANALYS
Note
Rapporten har genomförts inom projektet ACANALYS med finansiering från EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå, Lycksele mfl kommuner, samt stöd av Företagarna i Västerbotten och Västerbottens handelskammare.Available from: 2010-06-23 Created: 2010-06-23 Last updated: 2010-06-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2563 kB)191 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2563 kBChecksum SHA-512
d6631611e9c82a79825656a6690773dfdd3440bae76de9193202ede02f53aba321f1abdf3bc8142cc8f283af2c6c9778ae43fcd78126a1a4ceba52f4d3b1fc31
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf

Search in DiVA

By author/editor
Edlund, JohannaHolmström, Marcus
By organisation
Centre for Regional Science (CERUM)
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 191 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 266 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf