umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Revision, en sak för revisorn?: En studie om hur revisorer använder sig av experter och bedömningen av deras arbete
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
2011 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 30 credits / 45 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

 

Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR’s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade på ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer är ISA den standarden som används i revisionsprocessen för att få en internationell samstämmighet i revisionen. Revisorns uppgift är att oberoende, med hög kompetens och till låg risk uttala sig om företags finansiella rapportering. Revisionsprocessen kan ibland vara komplex och full av svårbedömda värderingar och frågeställningar. Denna problematik leder till att revisorn måste använda sig av experter inom olika områden. Tillgrund för att använda sig av en expert inom revisionen ligger ISA-regelverket med standard 620 som grund. Vi har valt att undersöka hur revisorer arbetar med specialister inom revisionsprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur revisorer fastställer att informationen från experten är tillförlitlig. Samt att skapa en bredare förståelse för hur revisorer arbetar för att säkra bevis från tredjepart.          

 

Teori: De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. Vi har valt att tillämpa teorier såsom intressentmodellen, revisionsprocessen, kompetens, oberoende och revisionsbevis. De valda teorierna har vi använt i syfte att för läsaren beskriva vilken forskning som i dagsläget behandlar ämnet.

 

Metod: För att på bästa undersöka studiens problemformulering och syfte, har vi valt att utgå från en kvalitativ metod enligt den hermeneutiska skolan. Vi har genomfört djupintervjuer med revisorer för att utröna hur dessa arbetar med specialister i revisionsprocessen. Eftersom det inte finns någon tidigare forskningen inom området, blir vår ansats deduktiv explorativ. Vi som skribenter vill med denna studie därför skapa en diskussion om hur revisorer arbetar med specialister i sin vardag, varpå vår förhoppning ligger i att vi kan bidraga med en pusselbit till den företagsekonomiska forskningen inom revision.     

 

Empiri/Analys: De empiriska resultat vi presenterar är insamlad från våra intervjuer med revisorer, presentationen sker sedan genom en sammanställning av svaren. De empiriska resultaten ligger sedan till grund för den analys vi som skribenter utarbetat. I analys delen belyser vi att revisorer helt är beroende av specialister för att kunna utföra sitt arbete i komplexa frågor. Vidare kan vi påvisa att revisorer ofta använder sig av interna specialister för att säkerställa revisionsprocessen, det är mycket ovanligt att externa experter används i processen.

 

Slutsatser: Revisorn måste ta tre huvudkategorier i revisionen i beaktning när denne skall bedöma ett revisionsbevis från en expert. Revisorn är generalist och måste ha hand om hela revisionsprocessen varvid det är omöjligt för denne att besitta tillräcklig expertis inom alla områden. Däremot måste revisorn försäkra sig om att den expert han anlitar besitter en mycket hög kompetens inom det område som råd efterfrågas inom, annars kan materiella fel uppstå i revisionen. Revisorn måste också försäkra sig om att den expert man anlitar är oberoende likt revisorerna själva. Detta har lösts på revisionsbyråerna genom att man anställt egen expertis inom de vanligast förekommande områdena som man själv inte behärskar som revisor. Är experten man anlitar inte oberoende så kan man inte använda sig av revisionsbeviset då detta kan vara fel. Revisorn skiljer sin bedömning av revisionsbevis från ”in house” experter mot utomstående experter där de utomstående experternas jobb övervägs mer noggrant då det är svårare för revisorn att kontrollera dessas oberoende.

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
Keyword [sv]
revision, ISA 620, oberoende, risk, kompetens
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-45321OAI: oai:DiVA.org:umu-45321DiVA: diva2:429162
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-07-04 Created: 2011-07-04 Last updated: 2011-07-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(959 kB)791 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 959 kBChecksum SHA-512
a178e5dac90c21053f15da12953caf875cbb651423cd4776bfffc3509bd0f8c0e8793a77b6a2049cc61e8035bfe25f1e67686056f4f7b3de642c7c72c407b3f4
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 791 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 730 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf