umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvärdering av äldreomsorg: examplet Öppna jämförelser
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. (Care Work and Social Gerontology)
2011 (Swedish)In: Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning / [ed] Björn Blom, Stefan Morén, Lennart Nygren, Stockholm: Natur & Kultur , 2011, 218-233 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Äldreomsorgen är den sektor inom socialtjänsten som kostar mest, sammanlagt 2,6 procent av BNP. I Umeå kommun kostar äldreomsorgen lika mycket som omsorg om funktionshindrade och individ- och familjeomsorg tillsammans.  Detta gör den speciellt viktig att utvärdera.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör regelbundet utvärdering av olika kommunala verksamheters kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser görs på ett antal indikatorer. Data insamlas årligen och teknikerna utvecklas allteftersom man ser behovet av förbättringar. Arbetet bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser.

Vad är speciellt med äldreomsorg?

Jämfört med annat socialt arbete vänder sig äldreomsorgen till en grupp ”vanliga människor” i helt ”vanliga situationer”. De personer som får äldreomsorg ska oftast inte förändra sin vardag men väl behålla en så god livskvalitet som möjligt givet omständigheterna. Utan att närmare gå in på den analys av relationen mellan servicekvalitet och livskvalitet som Osborne (1992) gör, kan man säga att i äldreomsorgen står dessa två begrepp varandra väldigt nära. Livskvaliteten beror till stor del i det bemötande man får. Servicekvaliteten beror sålunda till stor del på bemötandet. Personligt bemötande och kvalitet är således oskiljbara, även om det också finns andra indikatorer på kvalitet.

Vägledning för sådana resonemang kan man hämta från flera ledande omsorgsteoretiker (Noddings 1984, Fisher & Tronto 1990, etc…) som samtliga betonar det personliga mötet, ömsesidigheten och frivilligheten. Den senare är en demokratisk aspekt att man både som mottagare och omsorgsgivare går in i en relation helt frivilligt. På senare år har också dessa, från att ha diskuterat omsorg enbart som en personlig relation, börjat erkänna att omsorg också ges av organisationer, och att det betyder något för relationen: ” Let us move the analysis from an individual to a social level. Valuable though care is, one way to understand a group's social power is in seeing whether it is able to force some other people to carry out its caregiving work. The distribution of care work thus reflects power” (Tronto 2002).

Syfte

Syftet med kapitlet är att jämföra de kriterier som SKL:s öppna jämförelser bygger på med omsorgsteorins utgångspunkter och diskutera på vilka punkter de harmoniserar och stöder varandra, respektive på vilka punkter de går isär.  

Genomförande

Kapitlet bygger på en genomgång av den senaste rapporten om svensk äldreomsorg från SKL:s öppna jämförelser. I analysen förs en teoretisk diskussion om SKL:s instrument för öppna jämförelser. I vilken mån kan Osbornes (ibid.) resonemang tillämpas på dessa undersökningar. I vilken mån kan omsorgsteorier användas för att tydliggöra och/eller utveckla Osbornes resonemang?

Resultat

Öppna jämförelser tar fasta på äldreomsorgens yttre villkor, en tanke som inte helt kolliderar med modern omsorgsteori. Det viktigaste måttet på kvalitet, det som uppnås genom det personliga mötet, jämförs inte. Öppna jämförelser bygger på en önskan att standardisera och det finns risk för en frikoppling av det allmänna bästa från det unika.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Natur & Kultur , 2011. 218-233 p.
Keyword [sv]
äldreomsorg, omsorgsteori, omsorgskvalitet, livskvalitet
National Category
Social Work
Research subject
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-45601ISBN: 978-91-27-11982-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-45601DiVA: diva2:432172
Available from: 2011-08-01 Created: 2011-08-01 Last updated: 2011-08-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Stina
By organisation
Department of Social Work
Social Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 330 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf