umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Consumption of filtered and boiled coffee and the risk of fist acute myocardial infarction: a nested case/referent study
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Nutritional Research. (Arcum)ORCID iD: 0000-0002-2354-7258
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine. Department of Medicine, Skellefteå Hospital. (Arcum)
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Medicine. Sunderby Hospital, Luleå. (Arcum)
Show others and affiliations
2010 (English)In: NMCD. Nutrition Metabolism and Cardiovascular Diseases, ISSN 0939-4753, E-ISSN 1590-3729, Vol. 20, no 7, 527-535 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background and aim

In northern Sweden, consumption of both filtered and boiled coffee is common. Boiled coffee, especially popular in rural areas, is known to raise blood lipids, a risk factor for acute myocardial infarction (MI). To our knowledge, only one epidemiological study, a case-control study from Sweden, has investigated boiled coffee in MI, noting an increased risk at high consumption levels in men, and no association in women. The aim of the present nested case-referent study was to relate consumption of filtered and boiled coffee to the risk of first MI.

Methods and results

The study subjects were 375 cases (303 men, 72 women) and 1293 matched referents from the population-based Northern Sweden Health and Disease Study. Coffee consumption was assessed by food frequency questionnaire. Risk estimates were calculated by conditional logistic regression. A statistically significant positive association was found between consumption of filtered coffee and MI risk in men [odds ratio for consumption ≥4 times/day versus ≤1 time/day 1.73 (95% CI 1.05–2.84)]. In women, a similar association was observed, but for boiled coffee [odds ratio 2.51 (95% CI 1.08–5.86)]. After adjustment for current smoking, postsecondary education, hypertension, and sedentary lifestyle, the results for women were no longer statistically significant.

Conclusion

Consumption of filtered coffee was positively associated with the risk of a first MI in men. A similar tendency was observed for boiled coffee in women, but the result was not statistically significant in multivariate analysis. Further investigation in a larger study is warranted.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2010. Vol. 20, no 7, 527-535 p.
Keyword [en]
Cardiovascular disease, Coffee, Caffeine, Risk factors
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Cardiac and Cardiovascular Systems Nutrition and Dietetics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-51824DOI: 10.1016/j.numecd.2009.05.004ISI: 000282907200007OAI: oai:DiVA.org:umu-51824DiVA: diva2:489364
Available from: 2012-02-02 Created: 2012-02-02 Last updated: 2017-12-08Bibliographically approved
In thesis
1. Sami lifestyle and health: epidemiological studies from northern Sweden
Open this publication in new window or tab >>Sami lifestyle and health: epidemiological studies from northern Sweden
2012 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
Samisk livsstil och hälsa : epidemiologiska studier från norra Sverige
Abstract [en]

The aim of this PhD thesis was to expand the current knowledge of “traditional Sami” diet and lifestyle, and to test aspects of the Sami diet and lifestyle, specifically dietary pattern, macronutrient distribution and coffee consumption, in population-based epidemiological studies of mortality and incident cardiovascular disease and cancer in a general population.

In Paper I, semi-structured interviews were conducted with 20 elderly Sami concerning their parent’s lifestyle and diet 50-70 years ago. Questionnaire data from 397 Sami and 1842 matched non-Sami were also analyzed, using non-parametric tests and partial least square methodology.  In Papers II-IV, mortality data and incident cancer data for participants in the Västerbotten Intervention Program (VIP) cohort were used for calculations of hazard ratios by Cox regression. In Paper II, a Sami diet score (0-8 points) was constructed by adding one point for each intake above the median for red meat, fatty fish, total fat, berries and boiled coffee, and one point for each intake below the median for vegetables, bread and fibre. In Paper III, deciles of energy-adjusted carbohydrate (descending) and protein (ascending) intake were added to create a Low-Carbohydrate, High-Protein (LCHP) score (2-20 points). In Paper IV, filtered and boiled coffee consumption was studied in relation to incident cancer. In Paper V, a nested case-control study of filtered and boiled coffee consumption and acute myocardial infarction, risk estimates were calculated by conditional logistic regression.

Surprisingly, fatty fish may have been more important than reindeer meat for the Sami of southern Lapland in the 1930’s to 1950’s, and it is still consumed more frequently by reindeer-herding Sami than other Sami and non-Sami. Other dietary characteristics of the Sami 50-70 years ago and present-day reindeer-herding Sami were high intakes of fat, blood, and boiled coffee, and low intakes of bread, fibre and cultivated vegetables (Paper I). Stronger adherence to a “traditional Sami” diet, i.e. a higher Sami diet score, was associated with a weak increase in all-cause mortality, particulary apparent in men (Paper II). A diet relatively low in carbohydrates and high in protein, i.e. a high LCHP score, did not predict all-cause mortality compared with low LCHP score, after accounting for saturated fat intake and established risk factors (Paper III).  Neither filtered nor boiled coffee consumption was associated with cancer for all cancer sites combined, or for prostate or colorectal cancer. For breast cancer, consumption of boiled coffee ≥4 versus <1 occasions/day was associated with a reduced risk. An increased risk of premenopausal and a reduced risk of postmenopausal breast cancer were found for both total and filtered coffee. Boiled coffee was positively associated with the risk of respiratory tract cancer, a finding limited to men (Paper IV). A positive association was found between consumption of filtered coffee and the risk of acute myocardial infarction in men (Paper V).

In conclusion, the findings of Paper I, in particular the relative importance of fatty fish compared to reindeer meat in the “traditional Sami” diet of the 1930’s-1950’s, suggest that aspects of cultural importance may not always be of most objective importance. The findings of Papers II-V generally did not support health benefits for the factors studied. The relatively good health status of the Sami population is therefore probably not attributable to the studied aspects of the “traditional Sami” lifestyle, but further investigation of cohorts with more detailed information on dietary and lifestyle items relevant for “traditional Sami” culture is warranted.

Abstract [sv]

Syftet med denna avhandling var att beskriva livsstil och kostvanor hos samer. Det var också att undersöka hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna av eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. En majorietsbefolkning har alltså undersökts ur ett minoritetsperspektiv. Avhandlingen belyser framför allt kostvanor, fördelning av de näringsämnen som innehåller energi (kolhydrat, protein, fett) och konsumtion av kok- och bryggkaffe.

Bakgrunden till undersökningarna var att samerna, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen. När det gäller hjärtkärlsjukdom finns inga stora etniska skillnader, men samiska män, särskilt renskötande, har lägre risk att drabbas av cancer än icke-samer. Det finns ingen entydig förklaring till samernas relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med kostvanor och livsstil.

Delstudie I var en intervjustudie med äldre samer och fungerade som bakgrund för de andra delstudierna. Tjugo äldre samer intervjuades om sina föräldrars livsstil och kostvanor för 50-70 år sedan. Dessutom analyserades kostdata från 81 renskötande och 226 icke-renskötande samer och 1842 matchade icke-samer för att se vilka skillnader som fanns mellan grupperna. Intervjuerna visade överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under 1930-1950-talen. Fet fisk äts fortfarande i högre utsträckning av renskötande samer än av andra samer och icke-samer. Saker som har hög kulturell betydelse (i detta fall renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse ur ett objektivt, vetenskapligt perspektiv. Andra typiska särdrag hos den samiska kosten var en hög andel av fett, blod och kokkaffe och en låg andel av bröd, fibrer och odlade grönsaker. Det dagliga livet hos samerna på 1930-1950-talen präglades också mycket mer av fysisk aktivitet än vad det gör idag. De samiska männen arbetade oftast långt hemifrån, medan kvinnorna hade ansvaret hemmavid för fiske, jordbruk och trädgårdsskötsel (som introducerades under 1930-1950-talen). Kvinnorna tog även hand om hushållsarbetet och barnen.

Delstudierna II-V handlade om olika aspekter av samisk kost i relation till dödlighet och sjuklighet. Till dessa användes huvudsakligen data från Västerbottens hälsoundersökningar, men i delstudie V även från MONICA-projektet, som är en del av ett multinationell forskningsprojekt om hjärt-/kärlsjukdom.  Totalt ingick på så sätt data från mer än 80 000 unika individer från en allmän, till största delen icke-samisk, normalbefolkning.

Delstudie II byggde på en modell liknande den som använts för att undersöka hälsoeffekter av så kallad Medelhavsdiet.  En poängskala från 0-8 poäng, en så kallad ”Sami diet score”, skapades för att spegla likheter med ”traditionell samisk” kost. Den hälft av deltagarna som åt mest rött kött, fet fisk, fett, bär respektive kokkaffe, fick 1 poäng var, sammanlagt maximalt 5 poäng. Den hälft av deltagarna som åt minst grönsaker, bröd respektive fibrer fick också 1 poäng var, sammanlagt maximalt 3 poäng.

Stora likheter med en ”traditionell samisk” kost, det vill säga höga ”Sami diet score” poäng, var förknippade med en svagt ökad dödlighet, särskilt hos männen. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten i sig förklarar den relativt goda hälsan hos samer. Denna fråga är dock mycket svår att undersöka, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel, jämfört med vad samerna gjorde förr i tiden. Det gäller till exempel fet fisk och bär.  För sådana livsmedel kan det därför vara extra svårt att påvisa samband med dödlighet. Syftet med kostenkäten i Västerbottens hälsoundersökningar är inte heller att spegla en ”traditionell samisk” kost. Det finns till exempel inga frågor om renkött och vilt, utan sådant kött räknas som en del av övrigt rött kött.

Det här är första gången som någon undersökt betydelsen av ett ”traditionellt samiskt” kostmönster för hälsan på detta sätt. Fler liknande undersökningar i material med mer detaljerade frågor, som bättre fångar en samisk kost, är önskvärda.

Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionella samiska” kosten, är både populära och kontroversiella. Eventuella långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I delstudie III speglades förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten med hjälp av så kallade LCHP (låg-kolhydrat, hög-protein) poäng. Högsta LCHP poäng fick de deltagare som åt minst kolhydrater och mest protein. Höga LCHP poäng påverkade inte risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, efter att statistisk hänsyn tagits till intaget av mättat fett och de vanligaste riskfaktorerna.

LCHP score användes i denna studie, istället för exempelvis en LCHF (low carbohydrate, high fat) variant. På så sätt kunde betydelsen av total fettmängd och av mättat fett också vägas in i analyserna. Dessutom innehåller kolhydrater och protein samma mängd energi per gram, vilket gör det lättare att byta ut dem mot varandra i en poängskala. Fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi per gram som proteiner och kolhydrater. Inte bara olika sorters fett, utan även olika sorters protein och kolhydrater, kan spela roll för hälsan. Det är därför mycket svårt att skilja ut effekterna av mängd och kvalitet av kolhydrater, protein och fett i kosten.

I delstudierna IV och V undersöktes risken att bli sjuk i cancer eller få en akut hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer respektive mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade varken ökad generell cancerrisk, eller ökad risk för prostata- eller tjocktarmscancer. Kvinnor som drack kokkaffe ≥ 4 ggr/dag hade minskad risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som drack <1 gång/dag.  Både totalt kaffeintag och intag av bryggkaffe var kopplade till ökad risk för bröstcancer hos yngre kvinnor och minskad risk hos äldre. Män som drack mycket kokkaffe hade ökad risk för cancer i luftvägarna. Dessa resultat visar att de som dricker olika sorters kaffe kan ha olika stor risk att drabbas av olika sorters cancer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande och cancer. Denna studie var den första att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika sorters kaffe.

När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe. Tidigare studier har visat motstridiga resultat när det gäller kaffe och hjärt-/kärlsjukdom, även om kaffekonsumtion är vedertaget förknippat med en del faktorer som kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt, till exempel ökade halter av blodfetter. Betydelsen av kokkaffe har aldrig undersökts tidigare i en studie där uppgifter om kaffedrickande samlats in i förväg.

Delstudierna II-V är alla så kallade observationsstudier. I sådana studier följer deltagarna ingen bestämd forskningsplan, utan lever sina normala liv och jämförs sedan med varandra.  I observationsstudier är det mycket svårt att ta hänsyn till alla möjliga störande faktorer som kan finnas i omgivningen. Därför är det i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan i en observationsstudie. Delstudierna II-V hade emellertid den starkaste design som en observationsstudie kan ha. De byggde på en representativ normalbefolkning (= en befolkningsbaserad kohort), där data samlats in från ett stort antal personer (> 80 000 unika individer) medan de ännu var friska (= en prospektiv kohort).  Resultaten av enstaka observationsstudier har störst betydelse som underlag för att planera nya liknande, eller andra typer av mer riktade undersökningar. De är med andra ord hypotesgrundande. Om däremot flera observationsstudier visar på liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna, eller åtminstone sannolika.

Abstract

(Nordsamiska)

Guorahallama ulbmil lea muitalit sámi biepmu ja eallinvuogi birra ja iskat got árbevirolaš sámi borranvierut, makrobiebmama juogustus ja gáffegolaheapmi  váikkuhit jámolašvuođa  ja riskka oažžut borasdávdda dehe váibmo-/ suotnadávdda dábálaš davvi-ruoŧŧelaš ássiid luhtte.

Guoktelogi sámi vuorrasa ledje jearahallon daid vánhemiid eallinvuogi  ja borramuša birra 50-70 jagi áigi (Oassedutkan 1). Dasa lassin  397 sámi ja 1842 ruoŧŧelačča biebmandata guorahallojuvvo eahpe-paramehtarlaš iskamiid ja partialalaš unnimus kvadráhta metoda (PLS) mielde. Dát golbma čuovvovaš oassedutkama, gait kohortdutkamat, isket jápminsiva dehe borasdávdabuohccivuođa oaseváldiid luhtte  Västerbottenis dearvas-vuohŧaiskkademiid hárrái (64 603-77 319 iskama) ja riskkaluoitimat leat rehkenaston Cox regrešuvnna  mielde. Oassedutkamis  2  árbevirolaš sámi biebman  lea speadjalaston čuokkesskála vuostá   0 rájes gitta 8 čuoggá.  Dát bealli oaseváldiin geat leat eanemus rukses bierggu, buoiddes guoli, buoiddi, murjiid ja vuoššangáfe borran, lea ožžon 1 čuoggá juohke áidna biebmanelemeanta ovddas, oktiibuot eanemus 5 čuoggá. Vel 3 čuoggá dát bealli oaseváldiin lea ožžon geat lea unnimus šattuid, láibbi ja fiberiid borran, eanemus oktiibuot 3 čuoggá. Oassedutkamis 3 speadjalastá oktavuođa kolhydráhtaid ja proteiinnaid gaskkas  biebmamis  LCHP (vuolit-kolhydráhta, alit-proteiidna) čuoggáid bokte. Alimus LHCP čuoggát (=20) dát oasseváldit leat ožžon geat leat borran unnimus kolhydráhtaid ja eanemus proteiinnaid  ja vuolimus čuoggát (=2)  dát oasseváldit leat ožžon geat leat borran eanemus kolhydráhtaid ja unnimus proteiinnaid. Oassedutkamis 4 riska borasdávdabuohccivuođa ektui guorahallojuvvo brygg- ja vuoššangáffejuhkkiid  luhtte. Oassedutkan 5 lei goallostuvvon dárkkástus-dutkan, gos riska fáhkkatlaš healladávdda oažžut gáffejuhkkiid luhtte rehkenasto logistihkalaš eaktuduvvon regrešuvnna bokte.

Sáhttá leahkit nu ahte buoiddes guolli lea rievtti mielde leamašan deaŧaleabbo sámiide go boazobiergu lulli Lapplánddas  1930-1950-logus ja badjeolbmot ain dávjábut borret dan go iežá sámiid ja ruoŧŧelaččat. Iežá sierra erenomášvuohta sámi biebmamis lei alit oassi buoiddis, mális ja vuoššangáfes ja vuolit oassi láibbis, fiberiin ja šaddaduvvon  šattuin (Oassedutkan 1). Stuora seammaláganvuođat árbevirolaš sámi biebmamiin, rievtti mielde alit Sami diet score čuoggát, ledje čatnon veahá aliduvvon jámolašvuhtii  dievdduid luhtte muhto ii fal nissoniid luhtte (Oassedutkan 2). Biebman mas vuolit oassi kolhydráhtaid ja alit oassi proteiinnat, rievtti mielde alit LHCP čuoggát, ii váikkuhan riskka jápmit, maŋŋel go lea statistihkalaččat jurddašan ahte buoiddi borrat ja mat dát leat dát sajáiduvvon riskafáktorat (Oassedutkan 3). Gáffejuhkan ii lean čatnon eaneduvvon borasdávdariskii, iige eaneduvvon riskii oažžut prostata- gassačoalleborasdávdda. Nissoniin mat juhke vuoššangáfe ≥ 4 geardde/beaivái lei geahpeduvvon riska oažžut čižžeborasdávdda go nissonat mat juhke <1 geardde/beaivái.  Ollesgáffe ja brygg-gáffe ledje čatnon eaneduvvon riskii oažžut čižžeborasdávddá nuorat nissoniid luhtte ja geahpeduvvon riskii vuorrasiin luhtte. Dievdduin mat juhke ollu vuoššangáfe lei eaneduvvon riska oažžut borasdávdda (Oassedutkan 4). Dievdduin mat juhke olu brygg-gáfe lei eaneduvvon riska oažžut healladávdda (Oassedutkan 5).

Vuorrasit sámiid muitalusat man olu guoli sin vánhemat leat borran boazobierggu ektui 1930-1950-logus, čujuhit ahte bealit main alit kultuvrralaš mearkkašupmi eai dárbbaš seamma nanu objektivalš mearkkašumi atnit. Oassedutkamiid 2-5 bohtosat čujuhit ahte guorahallon bealit árbevirolaš sámi biebmamis ja eallinvuogis eai váikkut gárrasit dearvvašvuođa ja buohccivuođa dábálaš davviruoŧŧelaš ássiid luhtte. 

Abstract

(Lulesamiska)

Dán guoradallama ájggom lij sáme biebmov ja viessomvuogev tsuojgodit, ja åtsådit gåk árbbedábak sáme bårråmdábe, stuoräládusebna juohkem ja káffajuhkam nuorttalándak álmmugin, bájnná jábmemav ja bårredávddabalov ja tsåhke-/ varravárredávddabalov.

Guoktalågev sáme gatjádaláduvvin sijá äjgádij viessomvuoge ja biebmo birra 50-70 jage dán åvddåla (Oasseåtsålvis 1). Biebbmodáhtá 397 sámes ja 1842 láttes guoradaláduvvin parametragahtes gähttjalimij ja muhtem miere unnemus kvadráhta vuoge (PLS) viehkijn. Gålmmå tjuovvo oasseåtsådime, gájkka kohorttaåtsådime, vuolggin Västerbottena varresvuohtaåtsådimj oassálasstij jábmemårijs jali bårredávddaskihpudagájs (64 603-77 319). Ballamoarremerustallamav dahkin Cox regressionijn.  Oasseåtsådibme 2 spiedjildij avtaárvojt árbbedábak sáme biebmon tjuokkesmåhtajn nållå rájes gávtse tjuoggáj. Dat lahkke oassálasstijs gudi bårrin ienemus ruoppsis biergov, buojdes guolev, buojdev, muorjijt ja máleskáfav, oattjoj avtav tjuoggáv juohkka avta bårråmoases, aktan 5 tjuoggá ienemusát.  Ájn 3 tjuoggá oattjoj dat lahkke oassálasstijs mij båråj binnemus ruonudisájt, lájbijt ja fiberijt, aktan ienemusát 3 tjuoggá. Oasseåtsådibme 3 spiedjilt vidjurijt kolhydráhtaj ja proteijnaj gaskan biebmon nåv gåhtjodum LCHP (vuolle-kolhydráhta, alla-proteijna) tjuoggáj viehkijn.  Alemus LCHP tjuoggájt (=20) oadtjun oassálasste gudi binnemus kolhydráhtajt ja ienemus proteinajt bårrin ja vuolemus LCHP tjuoggájt (=2) oassálasste gudi ienemus kolhydráhtajt ja binnemus proteijnajt bårrin.  Oasseåtsådimen 4 åtsådaláduváj bårredávddaballo brygga- ja máleskáffajuhkkijn. Oasseåtsådibme 5 lij aktijdum guoradim-åtsådibme, gånnå káffajuhkkij tsåhkedávddaballo merustaláduváj aktijdam vihkemáhtsadime baktu.

Vuordedahtek lij buojdes guolle ájnnasabbo gå boatsojbierggo sámijda oarjje Lapplándan 1930-1950-lågojn ja ájn vilá ällosáme guolev ienebut bårri gå ietjá sáme ja látte. Ietjá sierra merka sáme biebmon lij alep oasse buojdes, máles ja máleskáfas ja unnep oasse lájbes, fiberis ja sáddjidum ruonudisájs (Oasseåtsådibme 1). Árbbedábak sáme biebmo muoduk biebbmo, alep Sami diet score tjuoggáj, aktijaneduváj lasse jábmemijn sierraláhkáj ålmmåj hárráj (Oasseåtsådibme 2). Biebbmo vuolep kolhydráhttaåsijn ja alep proteijnnaåsijn, alla LCHP tjuoggáj, ittjij jábmembalov bájne, maŋŋel gå statistijkalattjat gehtjadam buojddebårråmijt ja ieme ballovidjurijt (Oasseåtsådibme 3).  Káffajuhkam lij tjanádum juogu de lasse gájkkásasj bårredávddaballuj, jali lasse prostáhta- bahtatjoallebårredávddaj. Kujnajn gudi máleskáfav juhkin ≥ niellji bäjvváj lij binnep njidtjebårredávddaballo gå buohtastahttá kujnaj gudi < akti bäjvváj juhkin. Ålleskáffa ja bryggakáffa tjanáduváj lasse njidtjebårredávddaballuj nuorap kujnaj hárráj ja binnep vuorrasappoj. Ålmmåjn gudi juhkin edna máleskáfav lij lasse bårredávddaballo vuojŋŋamorgánajn (Oasseåtsådibme 4). Ålmmåjn gudi juhkin edna bryggakáfav lij lasse tsåhkedávddaballo (Oasseåtsådibme 5).

Vuorrasap sámij tsuojggoma äjgádij guollebårråmis gå buohtastahttá boatsojbierggobårråmijn 1930-1950-lågo, vuosedi biele alla kultuvrak sisanos e agev dárbaha sämmi nanos objektijvak sisanov adnet. Oasseåtsådimij 2-5 båhtusa vuosedi åtsådum biele árbbedábak sámebiebmos ja viessomvuoges e varresvuodav ja skihpudagáv nuorttalándak álmmuga hárráj heva bájne. 

Abstract

(Sydsamiska)

Dan goerehtimmien ulmie lea saemien beapmoem jïh jielemevuekiem buerkiestidh jïh dotkedh guktie aerpievuekien saemien beapmoevuekieh, makrobïepmehtimmiej juekeme jïh prïhtjhjovhkeme jaemedem jïh riskem dijpieh vaajmoe-/ jïh soeneskïemtjelassen muhteste noerhtesvöörjen sïejhmi årroji luvnie.

Lea göökteluhkie saemien voeresh goerehtamme daej eejtegi jielemevuekien jïh beapmoen dïehre  50-70 jaepiej juassah (Stuhtjedotkeme 1). Dïsse lissine lea beapmoedaatam goerehtamme 397 saemijste jïh 1842 laedtijste ov-parametrihken gïehtjedimmiej jïh partiellen unnemes kvadraaten vuekien mietie (PLS).  Dah golme båetien stuhtjedotkemh, gaajhkh kohortdotkemh, leah dotkeme man gaavhtan jaameme jallh mïetskeåedtjieskïemtjelassh daej luvnie gïeh meatan Västerbottenen healsoedotkemi muhteste (64 603-77 319 dotkemh) jïh riskeryøknemh  dorjeme Cox  regresjovnen viehkine. Stuhtjedotkemisnie 2 lea mohtedamme guktie aerpievuekien saemien beapmoe vaestede låhkoeraajterasse 0 raejeste 8 raajan. Daate bielie daejstie gïeh meatan gïeh jeenemes rööpses bearkoem, buajtehks gueliem, buejtiem, muerjieh jïh voessjemeprïhtjegem byöpmedamme, leah aktem låhkoem åådtjeme fïere guhte beapmoeelementen åvteste, jeenemes 5 låhkoeh. Dïsse lissine 3 låhkoeh åådtje daate bielie daejstie gïeh meatan gïeh unnemes kruanesaath, laejpiem jïh fiberh byöpmedamme, jeenemes 3 låhkoeh. Stuhtjedotkemisnie 3 daelie mohtede kolhydraath jïh proteinh beapmosne LHCP (vuelehks-kolhydraath, jïlle-proteine) låhkoej viehkine. Jillemes LHCP låhkoem åådtjeme (=20) dah gïeh meatan gïeh vaenemes kolhydraath jïh jeenemes proteinh byöpmedamme jïh vueliehkommes LHCP låhkoem (=2) åådtjeme dah gïeh meatan gïeh jeenemes kolhydraath jïh vaenemes proteinh byöpmedamme. Stuhtjedotkemisnie 4 riskem goerehtamme mietskeåedtjieskïemtjelassem åadtjodh brygg- jïh voessjemeprïhtjegejovhkiji luvnie. Stuhjtedotkeme 5 lïj tjetskeme-dotkeme gusnie riskem ryöknoe logistihken regresjovnen baaktoe jis maahta  faahketji vaajmoedåeriesmoerh åadtjodh prïhtjhjovhkiji luvnie.

Buajtehks guelie meehti vihkielåbpoe årrodh båatsoesaemide goh bovtsebearkoe åarjel Lapplaantesne 1930-1950-låhkosne jïh daamhtah båatsoesaemieh daam byöpmedieh jeenebe goh jeatjah saemieh jïh laedtieh. Jeatjah sïejhmi sjïere vuekieh saemien beapmosne lea jïlle stuhtje buejteste,  maeleste jïh voessjemeprïhtjegistie jïh vuelie stuhtje laejpeste, fiberistie jïh kruanesaatijste (Stuhtjedotkeme 1). Jeenh saemien aerpievuekien beapmoe, jïlle Sami diet score låhkoeh, provhki vuesiehtidh vaenie jeananamme jaemede ålmaj gaskemsh bene ij nyjsenæjjaj gaskemsh (Stuhtjedotkeme 2). Beapmoe man vuelehks stuhtje kolhydraath jïh stoerre stuhtje proteijnh, jeenh LCHP låhkoeh, ij leah dïjpeme riskem jaemedh, dan mænggan goh lea ussjedamme statistihken muhteste man jeene buejtiem byöpmedidh jïh sijjiedahteme riskefaktovrh ussjedamme. (Stuhtjedotkeme 3). Prïhtjhjovhkeme ij leah tjoelmesovveme jeananamme mïetskeåedtjieriskese, jallh jeananamme riskese prostaate-voeresbuejtiemïetskeåedtjiem åadtjodh. Nyjsenæjjah gïeh voessjemeprïhtjegem jovhkeme ≥ 4 aejkien/biejjesne unnemes riskem utnin njammamïetskeåedtjiem åadtjodh nyjsenæjjaj muhteste gïeh jovhkeme <1 aejkien/biejjesne. Ellies prïhtjege jïh bryggeprïhtjege lea tjoelmesovveme jeananamme riskese njammamïestkeåedtjiem åadtjodh noere nyjsenæjjah luvnie jïh unniedamme riskem voeresi luvnie. Ålmah gïeh jeenh voessjemeprïhtjegem juvhkieh jeananamme riskem utnieh mïetskeåedtjiem åadtjodh girsesne (Stuhtjedotkeme 4). Ålmah gïeh jeenh bryggeprïhtjegem jovhkeme jeananamme riskem utnieh vaajmoedåeriesmoerem åadjtodh (Stuhtjedotkeme 5).

Dah saemien voeresi soptsestimmieh man jeeneh gueliem daej eejtegh leah byöpmedamme bovtsebearkoem muhteste 1930-1950-låhkosne, vuesehte ahte daate bielie man vihkeles kultuvren sisvege ij eejnegen seamma objektiven sisvegem utnieh. Illeldahkh stuhtjedotkemijstie 2-5 vuesiehtieh ahte  dah bielieh mejtie lea goerehtamme saemien aerpienvuekien beapmoen jïh jielemevuekien muhteste eah healsoem jïh skïemtjelassem dïjph jeenebe goh sïejme noerhtesvöörjen årrojh. 

Abstract

(Umesamiska)

Dahte guoreteme suptseste saamien beäpmoen jah jielemevuökien  biire jah giehtjedie guktie aarpievuökien saamien beäpmoeh, oajviebeäpmoeh jah kaavoeh mietete jaameke vahkake jah  cancerenne jah vajmoen/ virreveättennea nuorthen  allmetjeih luunie.

Guökteluhke saamieih boariesh gihtjedihke lie elltie eihtegeh jielemevuökien jah beäpmoen biire dann baelie 50-70 jaapieh (Oasie 1). Jieneh beäpmoe-dataede dahkedihke lie 397 saamieiheste jah 1842 ruotseiheste dennake viehketihenne ieh parmetriske giehtjedemeh jah  partiellen unnemes kvadraten vuökien miete (PLS). Dah gullme oasieh boatien kohort- luhkemeh, allkemme lie jaamemeste jall canceremeste mieteih Västerbottenen varaasgiehtjemeih luunie (64603-77319 ollu) vahkake-tsiehkesjeme dahkedihke Cox-enne regressione. Oasienne 2 vuöjnedihke leh akte laakatjenne aarpievuökien saamien beäpmoeh vuösstede akte tsiehkesjerairoe 0 – 8. Dahte bielie deistie gieh jienemes ruöpses beärrkoede, buöjteks guöliede, buöjtiede borrein jah vuossjeme kaavoede juukein, akte tsiehkie fierte beäpmoih outeste otjoin, jienemes 5 tsiehkieh.Vielie 3 tsiehkieh dahte bielie otjoin gieh unnemes jaamoede jah urhtsede, laipiede jah fiberede borrein, jienemes 3 tsiehkeh. Oasienne 3 vuöjnedihke aktevuotta gasske kolhydrateh jah proteieneh beäpmoenne LCHP-esne (vuöleke kolhydrateh, jylloeke-proteineh) tsiehkie. Jyllemes LCHP tsiehkieh (=20) dainie mietenne unnemes kolhydrateh jah ollomes proteineh borrein jah unnemes LCHP tsiehkieh (2) dainie mietenne ollomes kolhydrateh jah unnemes proteineh borrein. Oasienne 4 giehtjedihke vahkake cancerede brygg- jah vuossjeme kaavoe juukejenne. Oasie 5 tjohkenne lin kontrolle- giehtjedeme vahkake hiehke vaajmoe-narrenne kaavoe-juukejenne tsiehkiesjdihke logistiske regressionenne.

Buöjteke guölieh borretdihke mahtein vieliebe buutsebeärrkoeste saamieihesne oarrjel  saamien eätname 1930-1950 jaapienne jah vieliebe borretdihke buutsesaamieiheste guh jeätja saamieh jah ruotse-allmetjeh. Jeätja siejhme sierreme saamien beäpmoesne lin akte jylloeke oasie buöjtie-, viire-, jah vuossjeme kaavoeste jah akte vuöleke oasie laipie-, fibere-, joamoe jah urhtseste (Oasie 1). Ollu aktelaaka aarpievuökien saamien beäpmoeh, ollu Sami diet score tsiehkieh tjohkan lin vieliebe jaameme ollmaihenne sierrelaaka (oasie 2). Beäpmoihenne unne kolhydrateh jah ollu proteineh, ollu LCHP tsiehkie, ieh vahkake lasste jaamet, dann mingjelen guh statistiske ussjede valltedihke leh borremmiean gallane buöjtieste jah vihties vahkake faktoreiheste (oasie 3). Kaavoejuukeminne lin ieh vielebe aarpievuökien cancer-vahkake tjohkenne, jall vielebe vahkake prostate-kolorektale-cancere. Nyesenejah guh vuossjeme kaavoe juukein ≥4  aikieh/biejvie  unnebe vahkake nitje-cancereb lin muhteste nyesenejanneh gieh  <1 aikie/biejvie juukein. Gaihkekaavoe jah brygg-kaavoe lie tjoahkan vielebe nitje cancereb nyesenejanne jah unnebe vahkake boariesh nyesenejaihenne. Ollma guh ollu vuossjeme kaavoeb juukein cancereste gonkelmesenne vieliebe vahkake otjoin (oasie 4). Ollma guh ollu brygg-kaavoe vajmoe-narreme vieleb vahkake otjoin (oasie 5).

Dah boariesh saamieh suptsestemeh man jingje guöliede elltie eihtegeh buutsebeärrkoeh borrein 1930-1950-aikie, vuösiete dahte bielie veäksekes kulture miele ieh gaihke aikie darpesjedennake veäksekes objektive miele leh. Oasie 2-5 vuösiete dah giehtjedemes dahte bielie aarpievuökien saamien beäpmoen jah jielemen vuökien ieh varaas jah skieptjeme mietete ieh nuorthen almetejeh ollu.

Place, publisher, year, edition, pages
the Dean of the Medical Faculty, Umeå university, 2012. 78 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1475
Keyword
Sami people; traditional food; traditional lifestyle; the VIP cohort; mortality; cancer; cardiovascular disease
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-51825 (URN)978-91-7459-359-4 (ISBN)
Public defence
2012-02-24, Sal B, 9 trp, Tandläkarhögskolan, 901 85, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-02-03 Created: 2012-02-02 Last updated: 2016-11-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Nilsson, Lena MariaWennberg, MariaLindahl, BerntEliasson, MatsJansson, Jan-HåkanVan Guelpen, Bethany
By organisation
Nutritional ResearchOccupational and Environmental MedicineMedicinePathology
In the same journal
NMCD. Nutrition Metabolism and Cardiovascular Diseases
Public Health, Global Health, Social Medicine and EpidemiologyCardiac and Cardiovascular SystemsNutrition and Dietetics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 150 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf